Hemma

Tillbaka i London efter att ha varit pa resande fot i en manad. London valkomnade mig hem med snofall och blast men det kandes anda fint att vara tillbaka. Spenderade sondagen i pyjamas pa soffan (jag har adopterat den fula amerikanska vanan att anvanda flanell pyamasbyxor combinerat med T-shirt som nagonslags mysdress, klippt rakt ur GAP:s julreklam...) med film, jobb, slosurf och telefonsamtal till vanner och familj. Men naturligtvis ar det lattare att hantera novembers grahet nar jag vet att jag aker tillbaka till Mexico om mindre an en manad. Och jag har blivit lovad en alldeles akta mexikansk roadtrip over nyar, efter att planen for en strandsemester foll platt.

Den senaste manaden i korthet: Hade helt enormt roligt i Mexico City (som alltid). Vanner, karlek, god mat, tequila, fester, high school flashbacks (if someone plays R.E.M. now it will be 1993 all over again!) och en behaglig temperatur pa 25 grader de flesta dagarna. Valdigt fint Dia de los Muertos firande (de dodas dag/allhelgona) fick jag aven vara med om. Washington var en valsingnelse i traquility efter Mexico: sova, ata, promenera runt i fororten, dricka kaffe, pratar i timmar i strack med faster & farbror, shoppa lite, kora lite bil pa breda amerikanska motorvagar. Och det blev aven en helg i New York med basta S (numera med fastman!). Var till The Frick Collection (som ingen av oss hade varit till pa manga, manga ar) och sag tre Vermeer tavlor. Mycket kaffe, langa promenader, 14 timmars somn (I kid you not! Kom dit en fredag eftermiddag och sov till lordag morgon, helt utpumpad efter Mexico), fina samtal och mycket karlek och kramar.