China Town

Det finns manga fordelar med att vara sambo med en asiatisk man (jo, vi bor nu ihop officiellt!) och en av dem ar definitivt att jag kan fa nastan alla mina asiatisk mat-cravings tillgodosedda. Jag kan ju ata kinesiskt, japanskt, koreanskt, vietnamesiskt, singaporianskt, malaysiskt och thailandskt veckans alla dagar utan att trottna. Tror inte att jag skulle kunna vara tillsammans med nagon som som sager "Maste vi ata kinestiskt idag, vi at ju faktiskt sushi igar?" utan att ens distingera mellan de olika koken eller om det ar soppa, nudelratt eller ris. Eller dim sum/yam cha.
Men J ar ju ocksa lyckligt lottad da jag latt att ta med pa kulinariska aventyr (och det finns ju en del intrassanta ingredienser i det kinesiksa koket). Jag ater allt. Kycklingfotter, kycklinghjartan, maneter, komagsack, gristryne och fiskogon ar alla saker som jag ater mer eller mindre regelbundet. Tror att det dels har att gor med dagispedagogiken ("man ska smaka pa allt"), dels med att min mormor hade varit bondmora och serverade en husmankost som inte riktigt finns pa dagens lunchserveringar (det gamla svenska koket innhaller en hel del intressanta igredienser det med!). Det var inte forran jag kom upp pa mellanstadiet som jag fick veta att man skulle tycka att blodpudding och lever var ackligt. Dock foll jag inte for grupptrycket och kan fortfarande ibland bli valdigt sugen pa lever. (Det finns en valdigt bra lite japanskt krog vid Goodge Street som serverar grillad kyckling lever pa spett.)

Ikvall blir det middag i China Town och jag hoppas pa lite stuffed tofu, mycket bladgronsker och kanske en bit anka. Om vi inte lyckas overtala P att ta med oss pa koreaskt resturang, dvs.