Segling i Grekiska Ovarlden

Tillbaka i London efter en veckas segling. Benen och innerorat har inte helt vant sig vid land an och det kanns fortfarande som det gungar ibland.
Vi seglade i Klykladerna och tog oss sa langt som Mykonos (vilket, som sig bor, inkluderade en sen festnatt) innan vi borjade kryssa tillbaka mellan oarna, mot Aten. Forsta dagen blaste det rejalt, ordentligt med vagor och hela var bats besattning fick en slang av sjosjuka under var 12 timmars segling. Men det var enda gangen och resten av veckan var det snarare brist pa vind som var problemet.

Segling i Grekland ar precis sa soligt och saltstankt som turistbroschyren forkunnar. Det ar soligt hela tiden, vattnet ar klart (darfor att Medelhavet haller pa att do?) och blatt och salt, och husen ar vita med bla dorrar och fonster mot de torra och bruna landskapet. Och jag har atit greksallad nastan varje dag och fetaost sakert varje dag och drukit flera flaskor hemskt vin.

Spenderade en dag i Aten pa vagen tillbaka och det bor val tillaggas att det inte var min ide. Jag har redan varit i Aten tva ganger i mitt liv, mitt i hogsommaren, och jag tycker det ar lika vidrigt varje gang. Det ar sa hett och dammigt att jag vill krala ur mitt eget skinn. Och sa landade vi i London pa vad som visst var arets hetaste dag. Och det var igenting emot Aten.