Thursday, September 01, 2005

The top quite gone!

Igar skulle jag oppna en forpackning med en ny rakhyvel och lyckades skara mig ordentligt i vanster pekfingertopp. (Varfor forpackar Gilette sina hyvlar som vore de gjorda av guld? Jag ar overtygad om att jag inte ar den enda som har gjort illa mig nar jag forsokte banda upp forpackningen.) Blodet rann och jag lamnade blodspar efter mig i halva lagenheten. Och det enda jag kunde tanka pa var Sylvia Plaths dikt "Cut"

What a thrill--
My thumb instead of an onion.
The top quite gone
Expect for a sort of a hindge

Of skin,
A flap like a hat,
Dead white.
Then the red plush


Brukar vanligtvis inte ha nagot problem med a se blod men igar blev det lite for mycket, sarskilt efter att jag hade blott rakt igenom det forsta plastret. Sa jag var faktiskt tvungen att ta en sving ur flaskan och satt sen med huvudet mellan knana (men fingret hogt i luften) tills dess att jag hade lugnat ned mig. Det blodde ratt ymnigt i 30 minuter men sen kom JS hem och plastrade om mig sa nu har jag ett stort fint bandage som ser riktigt cartoon-aktigt ut! Fast det ar lite svart att skriva...

Edinburgh var toppen! Borde lanka till pjaserna vi sag pa the Fridge (tre stycken) men jag orkar inte. Vi sag en varitee, en hip-hop musikal ("Hip-hopra" framford av tonaringar fran London) samt en mexikansk pjas om tva prostituerade. JS ville ocksa ga och se Froken Julie men den spelades sa himla sent (startade vid tio pa kvallen) och jag var aldrig pa humor for Strindberg vid den tiden. Men nasta ar kanske. Jag vill definitivt aka tillbaka!

Det skottska vadret levde upp till forvantningarna och det blaste otroligt mycket medans vi var dar. Och regnade. Men jag fros aldrig vilket jag hade varit radd for da jag glomt att ta med mig en jacka. Det var dock bra mycket kallare an har i London dar vi igar hade arets hittills varmaste dag (+32 grader).
Vi drack naturligtvis whiskey och at friterad mat (vilket verkar vara lite av en nationalratt i Skottland) samt haggis (kottfars ratt gjord pa lamminalvor). Och det kandes verkligen som om vi var pa semester (annat spark, annat klimat och till och med andra sedlar!) och tagresan ned till London i mandags var trevlig fastan den tog 5 timmar. En del cricket blev det naturligtvis - England vann den fjarde test matchen men det var bra nara att de sumpade bort den chansen, sa det blev aterigen en nagelbitare.

Jag jobbade som en tok bade pa torsdagen och fredagen (funkade bra att koppla upp mig ifran JSs systers lagenhet) och satt upp ratt sent i tisdags, men sa var allt ocksa klart infor gardagens deadline och jag och JS gick ut och firade (jag med super bandage pa fingret).

1 comment:

Skylla said...

Oj oj, stackars Basilika! Själv blir jag alltid lite yrslig när jag skär mig just i fingrarna.
Häftig dikt! Har inte sett den förr.
Har de andra sedlar i Skottland?! Det hade jag inte en aning om.
Lev väl, kära du!