Sommaren 2008

...lar ga til historien som sommaren da jag krisade. Under de senaste manaderna har jag lyckat ifragasatta varje storre livsval jag gjort de senaste artiondet. Relationsmassigt, jobbrelaterat, livsstilsval, you name it.

Allt detta altande och ifragasattande av vad jag verkligen vill gora over de narmaste tio aren och var jag ser mig sjalv i framtiden, har gjort att jag har slutat sova. Har de har sommarmanaderna snittat ungefar 5 timmar per natt. Det later kanske underbart for nagon som lider av insomnia men jag ar van att sova atta, langa, djupa, skona timmar. Att ga och lagga sig vid elva och sen vakna vid fyra ar ingen hit. Dock har jag sallan varit trott pa dagarna. Dessa kanslostormar som nu har blivit vardagsinslag har fungerat som nagot slags adrenalin och den enda dagen jag minns att jag faktiskt holl pa att kolapsa av trotthet var efter en natt med endast tre timmars somn.

Men i sann "don't curse the darkness, light a candle"-anda har jag gatt ut och kopt hutlost dyrt smink for att forsoka tona ned de morka skuggorna under ogoen. En del gar i terapi, andra koper smink...

Dessutom jag jag gatt ned en del i vikt. Ute pa landet i gamla urtrvattade byxor marks inte sant men nar jag var till H&M igar sa kunde jag fa pa mig byxor i storlek 34. Och det ar lite fel. Jag satter dock mitt hopp till att H&M alltid ar stora i storlekarna... Ironin star naturligtvis klart for mig: i mina forsok att overtyga mig sjalv att allt ar ok satter jag min tilltro till dyra concealers och H&M Bangladeshiska outsouring av monster tillskarning.

Det kommer att bli battre. Jag ar helt overtygad om att det kommer att bli battre. Om sisadar 4-6 veckor maste det ha blivit battre. I september ska namligen beslut tas och projekt genomforas. Och jag tror att nar jag kommer ut pa andra sidan kommer jag att kunna sova igen och matlusten har kommit tillbaka.