Fés och dess efterverkningar

Vi fick visst med oss något oönskat hem från Fés.
Jag var tvungen att hålla mig nära en toalett hela dagen igår men för Trädgårdsmästaren har det varit värre. Han vaknade inatt, hemma hos mig, och kaskadspydde. Allstå, jag har aldrig sett någon kräkas så. Och inte hann han fram till toaletten heller. Stod där med händerna fulla med kräk och ursäktade sig och ursäktade sig.
Blev en lång natt och jag måste erkänna att aldrig trodde jag att jag skulle ligga på alla fyra och skura bort spya klockan två på morgonen utan att vara förälder. Det var inte utan att Claes-Göran Hederström twistade in i mitt huvud och sjöng "Det börjar verka kärlek banne mig!" ("....men för all del, jag kan ha fel")
Och helgen? Ja, den var alldeles underbar!

Let's make lots of money

Idag tog jag kontakt med min bank för at styra upp min privatekonomi en smula. Här i Storbritannien får man varje år investera upp till tiotusen skattefritt i aktier eller fonder, eller drygt femtiotusen i räntebärande konton. Hittills i år har jag inte gjort några avsättningar eftersom jag inte jobbar men nu tänkte jag att jag skulle styra upp det där lite och tog därför kontakt med min bankman för att höra vad för alternativ banken har att erbjuda i år.

Jag fick veta att om jag ville låsa pengarna i ett ränteburet konto på ett år kunde jag få 2.65% i ränta. Det kan jämföras med den numera statligt ägda Northern Rock som erbjuder 3.05% utan att man behöver låsa in pengarna. Fast det är ändå längre än den nuvarande inflationen på 4.5%, vilken förväntas gå upp till över 5% i årstakt i höst när gasbolagen höjer avgifterna. På ett räntekonto kommer alltså mina pengar att minska i värde. (Fast inte lika snabbt som om jag har dem på ett vanligt bankkonto.)

Det andra alternativet är att investera i aktier eller fonder. Min bankman erbjöd sig att hjälpa mig i mina placeringsval, till en kostnad av 3% of den totala investerade summan för hans tid och expertis. Jag skulle tro att hans professionella råd går ut på att jag bör placera mina pengar i bankens egna produkter, antagligen fonder so de förvaltar till en årlig avgift på 1.5-2.0%. I ett slag skulle jag alltså betala nästan 5% i avgifter, vilket är lika mycket som börsindexet FTSE100 har gått ned det senaste året.

Min slutsats av den här lilla övningen blir att jag själv bör placera mitt sparkapital och att banker verkar vara en bra sektor att satsa på. För om min bank kan få sina kunder, som ju redan har kapital placerat med banken, att betala 5% i avgifter för att fortsätta att placera sitt sparkapital i banken, ja då har de lyckats skapa en utmärkt vinstmaskin!

Det finns en viss ironi

...i att det har varit så taskigt väder i London mest hela augusti och september, och att man därför, i ett försök att få lite sommar, bokar in en långhelg i Marocko samma helg som det visst ska bli 27 grader i London.

Svamp!

Ångesten

Som skiljsmässobarn med föräldrarna på två olika kontinenter under en stor del av min uppväxt behövs det ju inte en pyskologiexamen för att misstänka att jag skulle kunna lida av separationsångest. Det gör jag dock inte till någon större utsträckning vad det gäller folk men Stugan, det är en helt annan sak. Den ångest jag känner för att lämna sommarstugan - varje gång! - är som en liten existentiell kris i sig. Det är så fruktansvärt jobbigt.
Jag tar på mig den glada masken, jag tänker på allt roligt jag ska göra de närmaste dagarna, jag kör samma avskedprocedur som vi gjorde när jag var liten (jag och pappa vinkar från bilen när vi åker iväg, "Hej då Stugan! Vi ses snart!") men helst av allt vill jag bara klamra mig fast, hålla mig fast i förukvisten, skrika och sparka.
Jag vet ju att det går över. När jag har kommit tillbaka till Stockholm mår jag bra. Då är det helt ok. Men att packa ihop, att stänga till huset, det är bara ren ångest.

Rock on!

Ute på promenad i morse, med podden på hög volym.
Gick på ensliga grusväga där knappt någon kommer.
The Killers i hörlurarna och det är klart att man diggar lite grann. Lite luftgitarr, några små skutt, kastar lite med håret.
Jag menar, det är ju The Killers och bara kossorna som ser mig. Kossorna, samt den äldre mannen i Saaben som sniglar sig fram bakom mig i väntan på att jag ska upptäcka bilen och stiga åt sidan.
Men den lilla uppvisningen bjuder jag på.

Saker man gör en helg i Stockholm i september

Man promenerar Nybrokajen - Strömbron - Skeppsbron - Stadsgårdshamnen.
Man besöker Fotografiska och tittar på Northern Women in Chanel och Lui Bolins finurliga och tankvärda foton.

Man fikar och tittar på Djurgårdsbåtarna.
Man går till Stadsbiblioteket och lånad 15 böcker (som jag visserligen inte hinner läsa på en vecka men jag älskar svenska bibliotek och blir så inspirerad! På mitt bibliotek hemma i Islington finns knapp några böcker alls.)
Man äter mat som mamma har lagat.