Varlden ar sa stor, sa stor...

Den har artikeln ar over ett ar gammal men jag har kommit ihag den darfor att jag tycker att den ar sa urbotat korkad. Som "tips" for svenskar, och kanske da framst unga, som funderar pa att flytta utomlands anser jag att den ar helt vardelos.
"-Det ska vara som om man jobbade hemma. Man ska ha samma levnadsstandard, säger han. -Kanske lite bättre" sager 40-arige Lars Gothlin som arbetar for ett dotterbolag till Sanvik i Sao Paulo. Pa fragan on tips pa dem som funderar pa att flytta utomlands svarar han "Det bästa rådet är att etablera sig i en svensk koncern som i sin tur är etablerad i världen, säger han. Men man får räkna med att jobba hemma i Sverige några år först."

Ok, jag ar ju bara bott utomlands i drygt nio ar, mot Lars fjorton, sa jag ligger ju lite i la dar men om jag skulle ge tips till folk som funderar pa att flytta utomland sa skulle jag saga: ak! Visst, levnadsstandarden kanske kommer att sjunka men de flesta i varlden lever inte pa samma vis som i Sverige och det ar ju liksom visten med att bo utomlands - att det inte ar som "hemma". Dock tror jag knappast att sarskilt manga unga svenskar som vill flytta ut tar Lars rad nar man kan hoppa pa ett Ryanairflyg och hamna var som helst i Europa med sma medel. Det ar ju liksom det som ar det fiffiga med EU - att man inte behover storbolagens pensonalavdelningar for att fixa visum.
Precis nar jag hade gatt ut universitetet provade jag faktiskt pa att ga den vagen. Soka jobb pa svenska storbolag for att sa smaningom kunna flytta ut. Men det verkade sa grymt trakigt, sa jag tog mig over till nyc istallet och intervjuade med foretag pa plats istallet. Fick ett jobb utan nagra som helst svenskanknytningar och pa den vagen ar det (Sao Paulo-NewYork-London-Sao Paulo-Barcelona).

Bade Silverfisken och Maria har skrivit fint om detta amne.

Frusna fossingar

Det ar inte manga dagar kvar nu. Jag aker pa lordag, JS redan imorgon.
Telefonica var och hamtade modemet i mandags, sa nu surfar jag pa nan okand grannes tradlosa natverk. Det gor mig lite nervos, kanns inte stabilt.

Vadret slog om haromdagen och det har plotsligt blivit host. 30 grader nan gang under pask helgen och nu kanske 15. Sa det kanns som om det ar tid att aka. Arstidsskiftning. Dags att mota varen i Europa.

Har njuit sa av att spendera de har manaderna i Sao Paulo. Det har varit toppen. Gor garna om det. Och visst kanner jag mig lite melakolisk just nu. Hade garna stannat en manad till. Samtidigt ser jag fram emot att spendera nagra veckor i London. Pa sondag kommer jag att vara hemma i S:s lagenhet. Det kanns tryggt.

Santos tranar

Halva Santos fotbollslag sprang forbi mig nar jag var och joggade i Ibirapuera parken i eftermiddags (de spelar i brasilianska motsvarigheten till allsvenskan). Det hangde ett behagligt moln av eau de cologn over dem och de lamnade sma fina luktspar efter sig sedan den hade sprungit forbi. Jag hade en stor lust att busvissla efter dem!

My funny Valentines

Var till Skye bar igar for Valentine's Day firande. (Det ar nog forsta gangen jag verkligen har firat alla hjartans dag med en pojkvan - att jag och V gick ut och at middag den 14 februari for tva ar sedan var endast en tillfallighet, en vanlig middag en vanlig vardagskvall.)
Uppkladda (vilket for tillfallet betyder vad som helst bortom bomullslinnen, gympadojjor eller flip-flops). Cocktails & champange, ostron & sushi.

Sao Paulo i mitt hjarta

Var och sprang i Ibirapuera parken igar eftermiddag och kande sa intensivt att "nu, nu ar jag faktiskt i Sao Paulo". Jag har ju kommit tillbaka hit gang pa gang under sa manga ar. Bott pa olika stallen och varit har av olika orsaker (jobb, semester) men till parken kommer jag alltid. Sa igar var jag och sprang samma runda som jag brukade springa nar jag var har i 2000-2001 (ok, inte riktigt samma, da hade jag bra mycket battre kondis an nu och kunde latt kora pa i en och en halv timme i gassande solsken, nu fick jag stundom ga, aven om det var svalt...) och jag far sa lustiga flashbacks. Samma roda jord som jag trampar, samma kurvor pa stigen, samma tradrotter som sticker upp, samma palmtrad, men nu ar jag har av helt andra orsaker, har ett annat jobb och oandligt mycket mer fritid.

JS ar i Rio nu med sin familj. Planen var att jag skulle aka dit och mota upp men jag orkar inte (har inte lust?) att flyga upp idag och tillbaka imorgon. Har ingen lust att lamna Sao Paulo den har helgen.
Nar vi var i Rio over nyar sa kom vi gang pa gang pa varandra att behova ta Sao Paulo i forsvar. Infodda Cariocas (Rio bor) kan inte forsta varfor vi bor i Sao Paulo. Sarskilt som vi med vara flexibla arbeten kan jobba varifran som helst. Och visst ar Rio underbart. Vackert med de grona kullarna, havet och stranderna. (Sao Paulo ar knappast vackert pa det dar storslagna sattet som Rio ar, men jag tycker att staden har sina ogonblick - som nar solen refleteras pa alla vita hoghus.) Men det ar ocksa sa mycket flard och yta. Speciellt i Ipanema dar vi bodde over nyar. Sa mycket struttande och fjadrar. Det finns inget installsammt over Sao Paulo. Take it or leave it. Det jobbas hart i den har staden, regionen star for huvuddelen av Brasiliens inkomst. Det ar stort, det ar koatiskt, det ar fororenat men det ar en riktig "stad". Ingen latar sig pa stranden har inte! Eller sa ar vi bara avundsjuka... Men jag vet att nar jag landade pa Congonhas (innerstads flygplatesen nara oss) den 2a januari sa var jag glad over att vara tillbaka. "Hemma" i nan slags mening.

Sao Paulo med barn

JSs familj har varit har over helgen, vilket inkluderar hans snart sexarige lillebror. Pojken ar valdigt skarpt och mycket charmig men helgaktiviteterna blir ju lite annorlunda an vanligt nar ett barn inkulderas. Dessutom var tvungna att hitta vegetariska aleternativ till JSs pappa och syster (inte helt latt i kottalskande Brasilien) samt att ta taxi overallt da promenad- eller bussalternativet inte uppskattades av alla gasterna. Jag tror dock att de gillade delar av Sao Paulo och det var roligt att visa upp stan for besokare.

Nu har JS tagit med dem upp langs kusten och jag ar ensam hemma. Sag "Closer" igar pa DVD och det jag gillade mest var nog anda London som "backdrop". Kunde dock inte forst hur filmen kunde vara "R-rated". De pratar visserligen om sex hela tiden men det finns ju ingen direkt nakenhet i filmen. Sen var det valet av skadespelare/erskor. Clive Owen passar utmarkt (han spelade ju aven den rollen i teateruppsattningen) men varken Julia Roberts eller Natalie Portman har nan sexig utstralning overhuvudtaget. De ar visserligen bra skadespeleskor men passar inte in rollerna for detta otrohets drama.

U2 hysteri

Igar nar jag gick till affaren sa stotte jag pa en slingrande ko av ungdomar som rackte flera kvarter fran var lokala Pao de Acucar. Forstod snart att de vantade pa att U2 biljetterna for nasta manads konsert skulle slappas och medans jag var inne i affaren oppnades biljettluckorna under stort jubel (biljettboxen var placerad utanfor mataffaren).
Det var en av sommarens varmaste dagar hittills och alla dessa manniskor hade suttit ute i det gassande solskenet hela dagen. De flesta hade paraplyer med sig mot solen och en del gick omkring med ispasar pa huvudet. Jag gillar visserligen U2 och har varit pa flera konserter, men icke att jag skulle utsatta mig for en sadan tortyr! Kanske helt forgaves dessutom - foljande artikel fanns namligen pa BBCs hemsida idag.

Trettiotva grader i skuggan

Det ar varmt nu. Jag har suttit och jobbat i bikini top framfor datorn idag, men tvardrag svalkande genom rummen. Gillar inte luftkonditionering.

Vi hade en riktig Sao Paulo-helg med flera resturangbesok och kultur. Bast var anda koppen kaffe i baren hogst upp i Edificio Italia med panorama fonster. Sao Paulo ar sto-ort...


Det ar for varmt for att skriva. Ska ta mig ett dopp i poolen och sen ga och kopa kyld vattenmelon. Ringde Telia for att kolla upp bredbandsuppkoppling, "du har plats 72 i kon och beraknad vantetid ar 19 minuter". Nej tack.

Snörvel

Jag har varit sjuk mest hela veckan. I mandags var jag sa trott att jag var yr och illamaende, i tisdags var jag allmant hangig och i onsdags brot forkylningen ut med feber och ont i halsen. Idag har jag nyst som en tok, men jag har varken feber eller ont i halsen. Har knappt lamnat huset pa hela veckan sa nu hoppas jag pa att jag kommer att bli friskare infor helgen.

Basta Isa messade mig med suverana nyheter - hon har ordnat sa att vi ska fa lana hennes kompis mammas lagenhet vid Ipanema i Rio over hela nyarshelgen! JS och jag hade bestamt att vi skulle aka upp till Rio over nyar men vart vi skulle bo hangde lite i luften. Mojligtvis skulle vi kunna bo hemma hos en familj som JS kanner, men nu far vi istallet tillgang till en hel lagenhet. Genom att familjen kommer att vara borta en vecka sa bestamde vi oss snabbt for att stanna i Rio i fyra natter, istallet for de tidigare planerade tva. Sa nu far vi se mer av Rio, av Isa (som har kommit over fran London for en manad) och far mer "riktig semester". Happy, happy, joy, joy!

Tradgard

Glad Lucia pa er!
Det har varit en hel del Uppsalarelaterade aktiviteter pa senaste tiden. Forra onsdagen var vi och sag Fanny och Alexander pa bio, och i lordags var vi till botaniska tradgarden har i Sao Paulo. Dar har de ett omrade som kallas "Jardim de Lineu", Linnetradgarden, inspirerad av Uppsalas dito. Men hur jag an tittade och tittade, och kollade pa kartan att vi var pa ratt stalle, sa hade jag valdigt svart att se nagra likheter (forutom de laga hackarna). Dom sjalva:


I botaniska tradgarden i Uppsala







I Jardim Botanico i Sao Paulo








Utflykten till botaniska tradgarden var dock i sin helhet mycket lyckad. Vi promenerade i skuggan av traden utan att traffa pa nagra andra manniskor under langa strckor, vilket i Sao Paulo ar en valdig lyx. Sag orchideer och luktade pa olika kryddor. Tittade pa skoldpaddorna i dammen och kikade runt i vaxthusen.

Kultur i Sao Paulo

Jag borjar komma in i en rutin har, i alla fall for jobbet. Gar upp vid kvart i fem, vilket later varre an vad det ar (nar jag jobbade i City sa gick jag ofta upp halv sex for att vara pa jobbet vid halv sju, nu behover jag bara satta pa datorn) och jobbar fram till tre, fyra pa eftermiddagen (med avbrott for en god lunch). Da har jag fortfarande fler timmars dagsljus kvar pa dagen och jag och JS tar promenader i parken eller i omradet dar vi bor, gar pa nan utstallning eller gar ut pa middag.

Jag ar forbluffade over det stora utbudet av kulturella aktiviteter i Sao Paulo. Visst, de finns inte museum i klass med Londons ,New Yorks eller Washingtons men mycket annat som pagar. I lordags pagick det till exempel en 24h kulturfestival, sa vi var och sag nagra koncerter och en utstallning. Och i sondags var jag och sag "Petra von Kants bittra tarar" (eller vad den heter pa svenska) pa Fassbinder festivalen som just nu pagar pa Cinemateca har i Sao Paulo. I September var ju jag, mamma och JS och sag operan baserad pa Rainar Fassbinders bok och film, och det var mycket intressant att fa se filmen. Min tyska fungerade forvanadsvart bra (hjalper ju att jag kande till storyn sedan tidiagre) och nar jag inte hange med sa hjalpte den portgusiska textningen.

Pa fredag blir det ytterliagre en koncert och pa lordag hade vi tankt att aka till kusten for tva dagars bad.

Framme!

Ar nu installerad i var lagenhet i Sao Paulo. Med bredband och egen nyckel.
Resan over var gick otroligt smartfritt - jag sov mest hela vagen och JS kom och hamtade mig pa flygplatsen. Vi har en fin liten lagenhet i Moema, ett omrade fullt av barer, resturanger, butiker och nara till den stora parken Ibuerapuera. Har njutit av det fina vadret (aven om gardades +30 tog pa krafterna) och den goda maten. Igar at vi uderbar sushi och sashimi (Sao Paulo har en av varldens storsta grupperinging av japanska attlingar utanfor Japan) och i forrgar njot vi av en varsin stor biff.

Jag jobbade i fredags ifran London, tog en taxi till Hethrow och kom fram till SP i lordags morse. Igar jobbade jag en del, innan vi var tvugna att ga ut for att jaga en natverksadapter (om nan skulle behova en USB/ethernet adapter i Sao Paulo sa vet jag nu vart man ska ga for att hitta en. Jag vet ocksa flera affarer som inte har dem...) och imorsed loggade jag pa 4.45am lokal tid. Det ar sa fanastiskt att jag kan sitta har och jobba, likaval som fran vart hus i Wimbledon!

Panic creeping under my skin

Usch vad dalig jag ar pa att uppdatera men det ar mycket nu... Kom tillbaka fran Stockholm i sondags kvall och pa fredag flyger jag till Sao Paulo. Innan dess ska jag hinna sortera alla mina saker som ar kvar i lagenheten, stada, packa, ordna 20 olika admin saker (ska jag skicka min skrivare med dhl? har jag meddelat ny adress till alla banker, tidningar, vanner, foretag? maste lamna saker som jag inte kan ta med mig hos olika vanner, skicka in reserakningar till foretaget), traffa vanner pa middag ikvall och drink session pa torsdag, samt jobba 10h per dag. Det kommer att vara en mycket trott Basilika som satter sig pa flyget pa fredag...

Ledsen over att jag kommer att missa Wildlife Photographer of the Year, pa naturhistoriska museet. Jag och S har sett den 3 ar pa rad nu. Gillar inte att bryta en sa fin tradition. Ska be henne skicka ett vykort.