Kryddstarkt

Det är verkligen svårt att tro det men det fanns en tid då jag skydde allt vad stark mat heter. Jag har suttit - med stor allvarsamhet - och petat undan alla små gröna chilibitar ur min pappas äggröra, och ängsligt frågat kyparna på den malayiska resturangen hur het deras Laksa är. Och det fanns en tid då det enda jag beställde på indiska/bangladeshiska resturanger var den mjäkiga chicken korma.

Hur annorlunda det är nu slog mig häromdagen då jag stod och skar upp honungsmelon, tog en tugga och genast började rota i kryddsamligen efter chilipulver. I Mexico har man nämligen gärna chilipulver på färsk frunkt.

Andra saker jag nu gärna konsumerar med chili:
Godis! Torkad frukt täckt med chilipulver är en mexikansk specialité. Min favorit är torkade ananasbitar med chili. Samma koncept som djungelvrål: ät till gommen och läpparna bränner. Och ät sen lite till.
Öl! Att mexarna gärna dricker sin öl med lime är ju välkänt, men att de än hellre mixar i chili är väl mindre känt i Europa. Möt 'Michelada': "an alcoholic beverage made with beer, lime juice and assorted sauces, spices, peppers, tomato juices or clamato. It is served in a chilled salt rimmed glass". Jag föredrar dock den med chili på kanten.

Dumhet ska med logik bemötas

Det är val i år och det är så här SD ska bemötas. (Artikeln har några år på nacken men den är suverän.) Med raka frågor tror jag att det ologiska i deras resonemang kommer att tydliggöras.
Och så detta att de lockar en grupp i samhället som skulle förlora mest på deras politik.

(Och jo, jag satt och gapskrattade åt Björklunds resonemang hur Sverige skulle klara sig utan arbetskraftsinvandring. Mannen kan ingenting om statistik eller befolkningstillväxt! Han har ingen aning om hur Sveriges demografi ser ut för närvarande! Det resonemangen han för är något jag skulle förvänta mig från någon som gick i mellanstadiet. Eller vänta, inte ens det, jag tror vi definitivt kunde mer matte än så i sexan...)

Hej mitt vinterland!

Jag fryser som en hund. Mer specifikt, som en mexikansk nakenhund (xoloitzcuintle).

Det är det kallaste det har varit på vad, 125 år?, och jag börjar bli grymt trött på att sova med tre lager kläder, inklusive fleece tröja och raggsockar, under två duntäcken. Jag har redan läxat upp några oskyldiga personer som bara råkade vara den typ hundrade personen som utbrister "men du är ju svensk!" när jag gnäller över kylan. Nej, i Sverige behöver vi inte ha på oss mössa inomhus på vintern. Read my lips: d-u-b-b-e-l g-l-a-s. Hej, tätade dörrspringor!

Och så vad är det med mexarna och deras förkärlek till utomhusfester? Mexico City är inte Cancún. På vintern är det inte många plusgrader under natten. Ändå envisas de med att bjuda in folk till trädgårdsfest. Och så står man där, med sin drink med is i, och huttrar och huttrar.

Men, man skall inte förbanna mörkret, utan tända ett ljus. Så imorgon åker vi på spa. I ångbastun hoppas jag tina upp mina frusna lemmar. (Häromdagen gjorde sig faktiskt en gammal frostskada sig påmind och mitt ena långfinger blev alldeles vitt och jag tappade känseln i den. So much for "men det här måste ju vara som sommar för dig!". Jo, tjena.)

Mer inspiration

Precis som större delen av den norra jordhalvan har vi haft det kallt i Mexico. När det bara är några plusgrader utomhus blir det kallt inomhus. I vår oisolerade lägenhet, utan värme och med iskalla golv huttrade vi runt förra veckan. Vi har två fristående element men kan inte ha på dem samtidigt för då går en propp... Har saknat min varma lägenhet i Bermondsey där dubbelglas, heltäckningsmattor (hello, det var ju England!) och gratis värme höll mig på bra humör förra hösten och vintern.
Igår kom dock solen fram och jag tinade upp.

Mer inspiration: sådant här gillar jag!