Varlden ar sa stor, sa stor...

Jag upphor aldrig att forvanas over hur liten varlden ar. Jag har stott pa vanner pa de mest otroliga stallen i varlden och har flera ganger statt och gapat da det visar sig att personen jag just lart kanna ar bekant med vanner till mig som ror sig i nan helt annan cirkel, i en halt annan stad, i ett helt annat land.

Idag hande det igen da jag skickade ut inbjudan till mina fodelsedagsdrinkar (nej, det blir ingen karaoke). Det visade sig att tva vanner till mig, som ar av olika nationaliteter och jag lart kanna pa helt olika vagar, jobbar ihop. De sitter bredvid varandra pa jobbet med hade ingen aning om att de bada kanner mig forran mitt mass e-mail anlande.

Nagra andra anektoter pa samma tema:
Forr-forra sommaren var jag pa en fest hos en gammal gymnasiekompis som da bodde har i London. Pratade med en brasiliansk kille som min kompis hade pluggat sin MBA tillsammans med. Han var fran Rio och efter ett tag insag jag att han var god van med min van Isa - de bodde grannar som barn!

Innan jag borjade jobba i New York spenderade jag 6 veckor pa bankens kontor har i London. Larde da kanna en uruguaysk kille, S-C, som var uppvuxen i Schweiz. Vi blev bra vanner och holl kontakten men det var inte forran jag flyttade tillbaka tilll London flera ar senare som vi insag att vi bade var valdigt goda vanner med en viss Q. Jag gick gymnasiet tillsammans med Q medans S-C hade lart kanna honom genom en annan kompis som som hade gatt i samma skola som Q och sen borjat pa samma internatskola i Schweiz som S-C. Sa nar Q flyttade till London bodde han forst hemma hos S-C. Och nar jag flyttade till London 6 mander senare bodde jag hemma hos Q.

Historiena om ar jag har traffat pa svenska vanner pa en resturang utanfor Mexico City, i en hala i Vietnam och pa taget mellan Nice och Rom far vi ta en annan gang...