Var kokbok

Nagot som jag finner mycket lustig och samtidigt valdigt gulligt ar hur min mamma och min styvmor subtilt forsoker fa mig att laga mat. Eller sa tror de att jag lagar mat (i hemlighet) men aldrig bjuder dem. Det hander namligen valdigt ofta nar jag ger komplimanger for nagot gott som de har lagat (bade mamma och styvmor ar valdigt bra pa att laga mat) att de genast berattar for mig hur ratten ifraga tilllagas. Som om jag nagonsin (eller i alla fall inom de narmaste tio aren) skulle fa for mig att:
1) laga nagot mer kompicerat an pastasallad
2) bjuda hem fler an fyra personer pa middag bestaende av nagonting annat an pastasallad
3) laga nagonsomhelst kottratt for fler an fyra personer (jag gillar kott men har ingen aning om hur det ska tillredas)

Till mitt forsvar ska sagas att jag har visst bjudit hem fler an fyra personer (tror vi faktiskt blev femton) men det har varit for brunch. Pankakor, scramble eggs och fruktsallad kan jag visst fixa ihop. Och jag har aven ordnat middagsbjudningar, men da har pojkvannen fatt satt for maten medans jag har ordnat efterratt.