En kansla for rymd

Jag var pa baby shower i helgen vilket var otroligt trevligt darfor att det var en brasiliansk version av denna amerikanska tradition och inneholl darfor bade sprit, musik, god mat, valdigt fa barn samt en massa prat om allt annat an barn och graviditeter. Dessutom var det stralande fint vader och vi holl till utomhus.

Lordagsformiddagen hade dock tillbringats i Camden dar J och jag forsokte hitta en sommarklanning at mig. Natt enkelt, i bomull. Jag hade tidigare kammat bade Oxford Street och delar av Bayswater efter ett sadant plagg, utan nagon framgang. J havdade att jag amande mig och beslutade darfor att han skulle kopa mig en klanning. Vid den, jag vet inte, tionde butiken, och tjugofemte plagget sa borjar han inse att det inte var sa enkelt. Nagra minuter senare forklarade jag mig sjalv defeated och vi fick ga och kopa iste och mig istallet.

Men tillbaka till baby showern. En lek som var inplanerad (jo, det var lekar) var att deltagarna skulle estimera den blivande mammas magomfang. Vi fick alla klippa till ett band och sen matte vi magen. Alla uppskattade att magens storlek var mycket storre an den faktiskt var (stackars gravid flickan kunde bara konstatera att hon maste se mycket tjockare ut om vad hon i verkligenhen ar)! Jag vann, med ett par centimeters for langt mattband, och flera pa festen ansag att det berodde pa att jag besitter vissa "manliga" egenskaper. Tydligen ska man vara battre pa att estimera rymd, omfang, distans och storlek, och det faktum att jag jobbar inom vad vissa anser vara ett typiskt manligt yrke skulle darmed besanna teorin. Det vet jag inte om jag har sa varst mycket for, vad jag daremot tyckte var intressantare ar jag tydligen kan upskatta storleken pa andra men inte pa mig sjalv. Nar jag var och klanningsshoppade forvanade det mig namligen gang pa gang att jag kunde titta pa en klanning och tanka, jo, den har kommer att passa bra och den visar det sig att den ar alldeles for stor pa overkroppen, eller sa far jag inte ens upp dragkedjan.

Skor verkar jag ha lattare och "se" vilka som passar mig men det har nog med att gora att jag ju faktiskt tittar pa mina fotter titt som tatt, tvattar dem, smorjer in dem. Daremot kan jag ju inte pa samma satt "se" min overkropp. Ett intressant faktum.