Nescafé ar inte sa dumt

Genom att det saknas en coffeeshop nere i byn (Det finns inte ens ett hederligt, gammalt svenskt konditori. Fast de kanske har forsvunnit overallt tillforman for kaffe serverat i pappermuggar till tredubbla priset?) och jag varken har en espressomaskin eller en filterkaffemaskin i sommarstugan, sa far det bli Nescafé. Och det ar faktiskt inte sa illa. Smakar helt ok. Idag har jag duckit tre koppar (hittills) och borjar kanna mig lite lagom strirrig.

Och idag skiner solen

Forst bara regnadet det. Jag kom till Sverige tisdag natt och det regnade onsdag, torsdag, fredag och lordag. Hallregnade. Smatter mot taket pa morgonen. Och jag vet att det har varit torka och att vi behover regn, men det kandes lite nesligt. Men sa blev det fint vader i sondags och har nasta inte regnat sen dess. Och jag har badat i sjon och suttit pa bryggan och tittat pa det spegelblanka vattnet och sett fiskar hoppa och det ar sa mycket svensk sommar. Och jag gar i fleectroja, shorts och gummistovlar. Och har radion pa i koket nar jag lagar mat. Och sitter ute pa verandan och laser tills myggen kommer. Och det ar fint och lugnt och tyst.

Sommartorpet

Mitt mal for i ar vad det galler Stugan ar att mala om vardagsrummet. Inklusive taket. Pust! Men natt maste goras att all denna trafaner! Det blir liksom lite for mycket 60-tals sportstuga. Och sa maste hela verandan malas.

Skulle aven vilja mala om koksluckorna och byta up knopparna pa luckor och lador men jag lagger ribban lite lagre an sa, for att inte behova kanna mig misslyckad nar jag inte hinner/orkar gora det i sommar. Helst skulle jag ju vilja gora om hela koket, ja, allra helst bygga ut hela huset, inklusive kok, badrum och sovrum. Men den budgeten finns inte fornarvarande. Pappa tjatar dock varje ar att jag maste atminstone skaffa byggnadslov. Han ar lite konspiratorisk lagd och ar overtygad om att Norrtalje kommun har bestamt sig for att ge byggnadslov for allt farre sommarstugeombyggnader da de ar trotta pa att fa alla dessa Stockholmare som gor om fritishus till permanentbostad och sen kraver en massa kommunal service.

Andra saker som skulle behovas fixas ar att riva och frakta bort det gamla uthuset. Men det kan jag inte gora sjalv. Jag ar bade stark och handig men inser att jag nog inte klarar av att bade riva det lilla huset och sen frakta bort braten sjalv. Sa istallet hoppas jag att det ramlar ihop av sig sjalv och formultnar in till en liten fin hog av kompostjord.

Inget terroristhot

Ar i Stockholm nu och finner det sa otroligt exotiskt att man kan prata i telefon i tunnelbanan! Dessutom finns det papperskorgar overallt. Pa tunnelbaneperrongen, pa central stationen, i varje gathorn. Helt fantastiskt!

My Little Dumpling

Var till China Town igar eftersom jag hade dim sum sug. At prawn, prawn & chive, Singaporian style och crab meat dumplings (den sistnamda inneholl aven hajfena vilket jag ar helt emot och tycker att fangstmetoden ar vidrig, men J tjatade och fick tillslut som han ville, bara denna enda gang). Sen var vi och kopte en pearl tea och satt i solen och tittade pa folk och laste tidningen. Nagra timmar senare gick vi och kopte en portion "Beijing style" dumplings fran ett cafe (underbart goda), som en liten snack innan vi skulle ta oss hem. Mumsade glatt i oss vara dumplings, tittade pa varandra och sa att jo, visst skulle lite wun ton soppa sitta bra nu. Sa vi gick och at en tidig middag (tre timmar efter att vi atit lunch!) pa vart stamstalle. Sa sex olika sorters dumplings lyckades jag klamma i mig igar. Inte illa. Bor stilla mitt dim sum sug for de narmaste tva veckorna.

Flyger till Stockholm ikvall, for min forsta utav tre Sverige vistelser den har sommaren. Har hort sa mycket om det fina vadret men hav forstrostan. Jag landar sent ikvall och DN lovar nu regn fran och med imorgon atminstone fram till fredag. Samtidigt ska det fina vadret halla i sig har i London. Det gor mig inte sa mycket om det ar mulet, men nar ska jag kunna klippa grasmattan om det regnar varje dag??? Sommarstugans tradgard kommer att se ut som en djungel!

Pink Marc de Champagne Truffles

Det sista av min fodelsedagschoklad ats upp idag

Lemsip & SATC

Jag forsoker bota en ond hals med Lemsip, denna Brittiska forkylningskur som jag vet kan gora underverk men som jag finner sa motbjudande att jag bara kan ta tva klunkar i taget innan jag maste dricka nagonting annat for att fa bort den hemska, sot-kletiga smaken. *ryser* Halsontet blev ju inte heller battre av att jag sov alldeles for fa timmar inatt och kuskade runt halva London igar kvall for att ga pa bio i Putney, av alla stallen.

Det borjade med tunnelbanstrubbel. Jag aker sallan tunnelbana under rusningstid. Framst darfor att jag jobbar hemmifran och sallan behover ta mig nagonstans under rusningstid men ocksa darfor att jag foredrar buss framfor Londons svettiga och stundom klastrofobiska tunnelbana. Gardagens eskapader gjorde ingenting for att andra min installning till tunnelbanan. Att ta sig fran Chalk Farm i norra London till sodra London tar sin tid men igar blev jag fast vid Earl's Court i 45 min. Hann anda med middag med vanner pa Thai Square i Putney (rekommenderas for deras fina lage alldeles vid floden och stora panoramafonster), aven om det blev lite stessigt och jag var varm och slut nar jag kom dit.

Tog oss till bion for att antligen, antligen ga och se SATC (som vi vantat!) bara for att finna en arg man i 60-ars aldern med sin annu argare mamma i vara biofatoljer. Jag appladerar visserligen att dessa personer, som ju helt faller utanfor ramen for den traditionella SATC-publiken, hade tagit sig dit men nu satt de pa vara platser. Platser som vi speciellt hade forbestallt (bredare saten, inget som skymmer bioduken). Och de vagrade flytta pa sig. Visar sig att de trodde att de hade kopt biljetter till atta-forestallningen men istallet fatt mantinee-biljetter. Nu var de arga och tyckte att vi kunde sitta nagon annanstans. En bioanstalld forsokte overtala dem att flytta redan innan vi kommit in i salongen. Den aldriga mamman hotade med advokat och lawsuite (var hon manne amerikan?) och mannen var helt oresonlig. Ovillig att ge mig in i diskussionen lutade jag mig mot Odeon-killen och fragade om det inte fanns nagon manager tillhands som med lite extra pondus kanske kunde shasa ut de oinbjudna gasterna. "I am the manager!" utbrast den rundkindande pojken som hette Tom och som jag trodde var max 20. Sa smaningom insag i allafall de tva maninee-biljett agarna att den har striden inte kunde vinnas (forestallningen var utsald) och de gick med pa att bli kompenserade med en extra biobiljett och pengarna tillbaka. Vi satte oss ned med en suck, sjonk tillbaka i de mjuka fatoljerna och fnissade. En stund senare kom Tom tillbaka med fyra biobiljetter, for sveda och vark, och vi overoste honom med komplimanger over hur val han hade hanterat hela indicenten. Jag tror till och med att han rodnade.

Hela upplevelsen kring filmen var faschinerande. Det saldes lotter till forman for brostcancer forskning innan forestallningen och under filmen busvisslandes det, spontana applader och spridda "No!", "Don't!" och "Yes!". Det var som att se en chic flick med 100 tjejkompisar.

Kom inte hem forran efter midnatt. Kurade ihop mig i sangen och viskade till J: "I miss New York".

Marocko

En lite sen uppdatering om Marocko resan: hade det alldeles fortraffligt! Hann bli relativt frisk och hade det superkul pa min kompis fest i Marrakech. Mycket tusen och en natt-kansla med musik, mat, dryck, roliga manniskor och underhallning i form av magdanserskor.
Marrakch var kaotiskt och dammigt. Vi bodde pa ett fint litet riad, inne i Marrakechs medina (gamla stan). Hotellet ar valdigt vackert och en lugn oas i jamforselse med galenskapen som pagar i de smala granderna utanfor. Till en borjan kunde jag inte vara saker pa om det hade hogertraffik i Marocko da det inte verkade finns nan logik till trafikreglerna. Bilar, asnor, cyklar, mopeder och barn i ett enda virrvarr inne i gamla staden. (Och jag hittade ett spa hotell i den nya delen av staden som hade wifi i lobbyn som jag kunde jobba mot pa mandagen.)

Efter Marrakech bar det av upp till Atlasbergen for en del vandring. Tror att det var resans hojdpunkt, efter Ss fodelsedagsfest. Sa vackert och lugnt och massor av frisk luft. Fotade med Js kamera och da han inte had laddat ned bilderna an sa kan jag tyvarr inte visa hur fint det var.

Sedan tre dagar i Essauira vid kusten. Blasigt men fint vader, sa vi lag vid poolen pa hotellet en dag och spenderade en annan dag bland kuddar, laga bord och farg glada mattor i hotellets "vardagsrum" med att lasa, spela spel och surfa pa internet. (Jo, de hade bra wifi och det var faktiskt super att ha med laptopen. Inga storre problem da vi sallan behovde bara vart eget bagage. Och min laptop som sannerligen had haft sin fair share av resande har nu blivit transporterad pa en mulasna!)

Vet inte vad de ar med dessa designade hotell men det verkar som ordentliga toalettdorrar ar so out of style nowadays! Bade vart trendiga riad i Marrakech och pa butikhotellet i Essauria hade de mest flimsiga toatelldorrar som nog mest kan betraktas som en skarm eller ett skynke i vad de lyckas dolja. Kalla mig konservativ, men aven om det bara ar jag och min alskade sa vill jag ha en riktig dorr att stanga om mig nar jag gar pa toaletten!

Vi avslutade med tva dagar till i Marrakech, da J klagade och gnallde over alla som forsokte rip us off. Och jag vaste att om han inte skarpte sig sa kommer jag aldrig mer aka till ett utvecklingsland med honom igen. Och sa paminde jag honom om den dar taxichaufforen i Paris som ville ha 70 euros for att kora oss 8 kvarter...

Tillbaka i London nu och har haft en skon helg med vanner och lite glam. Men idag har jag aningens ont i halsen och tror att jag nog far undvika Cosmopolitan drinkarna fore kvallens Sex and the City filmforestallning.

The travelling salesman

Jag star i valet och kvalet om att ta med min laptop till Marocko. Jag maste jobba pa mandag, det ar inte forhandlingsbart, och jag hade tankt att jobba fran business centrat pa natt 5-stjarnigt hotell men det ar sa mycket meck med att ladda ned all mjukvara jag behover for en dags jobb. Dessutom betyder det att jag sitter inne i nan mork, trist lokal (min erfarenhet ar att business centrans softast ar grymt trista) pa andra sidan stan genom att de battre hotellen inte verkar ligga nara median i Marrakesh dar vart riad ligger. (Att jobba fran natt internet cafe funkar sallan for de brukar inte oppna sa tidigt som jag maste jobba, vilket ar vid halv sju-sju. Dessutom brukar de vara sa stokiga att jag far huvudvark.)

Sa nu funderar jag pa om jag ska ta med mig laptopen anda. Vart riad har inget wifi men jag har kollat runt pa natet och flera riad har det, sa jag tror nog att jag mot betalning skulle kunna fa hanga pa deras terass en dag och anvanda deras nat. Dock ar det ju inte sa idealt att resa runt i Marocko med en laptop (bara for en dags anvandning!) men vi kommer att spendera ett pa natter i Marrakesh innan vi flyger hem, sa jag tror nog att jag kan lamna laptopen med hotellagaren (igen, mot en liten betalning) och hamta upp den pa hemvagen.

Andra oviktiga uppdateringar: kopporna har forsvunnit och ersatts av sma, sma sarskorpor over hela kroppen. Inget mer kliande och inga nya koppor pa tva dagar nu. Fortfarande ingen aning om vad som orsakade det.

Helgen var forunderlig! Underbart vader och jag satt ute i tradgarden, i skuggan och laste mattidningar. (Jag alskar att bladdra i kokbocker och mattidningar, ni vet vilka jag menar, inte Allt om Mat eller Icas kokbok, utan de glossiga, glassiga med massor av bilder. Dock lagar jag hemst sallan mat efter recpet. Ja, jag lagar ju valdigt lite mat overhuvudtaget...) Var ute pa fodelsedagsfirande av fina Deb i lordags med sidenklanning, hoga klackar och goda drinkar. Och i sondags traffade jag en kompis fran Atlanta som var forbi London en svang. Underbart harligt att traffa gamla vanner. Tror att det var sju ar sedan sist men nar vi nu sags kandes det som forra aret. Blev alldeles mjuk och fluffig pa insidan *leende* Lyckades pressa in en middag pa mandagskvall ocksa.

Har lyckats bli forkyld och igar var en pina med varkande leder och latt feber. Ville bara sova hela dagen men var tvungen att jobba da vi har lojligt mycket att gora just nu. Mar battre idag aven om halsen svider lite. Hoppas pa att vara tipp-topp pa lordag da det blir fest i Marrakesh!

Summer in the City

Satte pa mig kjol och nya, grona flats fran Nine West igar eftermiddag och promenerade langs kanalen fran Camden till Angel (jo, jag fick skoskav) for kvallsdrinkar med vanner pa The Angelic. Och det ar sommar och jag drack rose Cava och tog bussen hem vid tio och det var ljummet och underbart.

Pratade med en spansk tjej igar pa puben som tidigare hade bott i Amsterdam och jag fick en liten insikt i hur mitt liv kunde ha tett sig om jag hade valt en annan vag for atta ar sedan. Ett av de forsta jobben jag blev erbjuden direkt efter universitetet var just i Amsterdam och igar kvall tillat jag mig lite dagdrommeri om hur det kunde ha blivit om jag hade tagit det dar jobbet, istallet for att aka till New York. Battre eller samre vet jag inte, men annorlunda. (Jag fick ocksa ett erbjudande om ett jobb i Sydafrika som jag dock inte behovde tankta sarskilt lange pa att tacka nej till, aven om jag ibland visst funderar pa hur det skulle ha varit att ha bott i Port Elizabeth.)

On a totally different subject - Har fatt nagra vattenfyllda utslag/koppor lite varstans pa kroppen som kliar och jag har ingen aning om vad det ar eller vad som orsakat det. Har haft de flesta barnsjukdommar och ar vaccinerad mot resten (dessutom mar jag bra). Och det kan inte vara baltros for utslagen ar allt for spridda over kroppen. Sa kanske nan allergi av nagot slag? Na, sa lange jag inte far nagra i ansiktet sa gar det val an.

Sol ute, sol inne, sol i hjartat, sol i sinne

Det har blivit sommar i London och jag har dorren oppen ut till var lilla "tradgard". (Brittisk variant tillhorande de typiska smala trevaningshusen, sk semi-detached house, vilket oftast bestar av en smal rektangel med varierande grad av utsmyckning. Var tradgardslapp har mest stenplattor, med diverse vildvuxna buskar och trad langs sidorna.) Mellan oktober och april ar det oftast sa kallt nere i koket att man helst inte vill vara dar alls (oisolerat och med konstant drag genom tradgardsdorren) men under var och sommar ar det plotsligt alldeles underbart att ha den har lilla utomhusplatsen. At lunch ute igar och i lordags satt jag och J darute i ett par timmar och laste helgtidningarna. En alldeles perfekt lordag.

Hela helgen var faktiskt suverant fin. Vadret var underbart och vi traffade vanner, var ute och gick, satt i solen. Och jag fick en langpromenad i Primerose Hill och Regents Park med morgonkaffe i handen och senaste Economist i ipoden. Och jag ar bara sa fantastiskt glad att jag bor har, tillsammans med J och att sommaren faktiskt ar har.

Och angaende fredags-gnallet sa tog jag mig ned till Camden och kopte en solklanning (ett av mina favoritsubstantiv) infor Marockoresan och den sen tog jag mitt little whining ass hem, at middag framfor ett avsnitt av SATC och jobbade sedan hart och koncentrerat i 1 1/2 timme och fick en hel massa gjort. Stack till gymmet och lag sen pa soffan och sag 21 Grams.

that friday feeling

Far ett glatt, kvittrigt e-mail fran en kompis som avslutas med:
"Ha en underbar langhelg! [det ar helgdag i England pa mandag] Vi ska till Venedig over helgen, ska bli sa harligt!"
Jag tittar ned pa min pyjamas som jag fortfarande inte har kommit ur sen jag steg upp och borjade jobba vid kvart over sex imorse. Tittar ut och ser att det har borjat regna igen. Star i valet mellan att ga till gymmet for att sen jobba ikvall, eller forsoka att trycka in nagra timmars jobb till nu pa en gang (klockan ar over fyra) och ga till gymmet senare. I vilket fall som helst kommer jag att behova jobba i helgen. Har deadline pa tisdag. Och jag ar inte ledig pa mandag. TGIF?

iiiiii

Ett askvader drog in over Camden igar eftermiddag nar jag var pa gymmet (har jag namnt att vadret knappt har forbattrats? Emmigreringsfantasierna springer hej vilt vid det har laget). Gymmet har glastak och plotsligt lystes hela salen upp av en blixt, foljt i nasta millisekund av en fantastiskt hog askknall. Det foljdes av skriket fran 20 flickor. Oh, I love my Women's Only gym! *leende*

Att engagera sig

Maria beskriver valdigt val den dar kanslan av att flyta ovanpa nar man bor utomlands. Da man inte ar riktigt ar delaktig i samhallet man faktiskt bor i. Jag har kant sa manga ganger da jag bott i olika lander och jag den kanslan har faktiskt alltid tilltalat mig. Det ar lite som att plocka russinen ur kakan - man behover inte engagera sig i eller odsla energi pa allt det dar trakiga i ett samhalle, lat det vara lokal politik, skattesystemet, historiska konflikter, whatever. Istallet kan man valja att njuta av det man tycker om med det landet eller staden och blunda for det andra. Det ar kanske inte sarskilt "fint" eller "ratt" att pa ett satt sticka huvudet i sanden pa det sattet, men sa lange man visar respekt for dem man lever kring, forsoker lara sig spraket och visar nyfikenhet och intresse sa tycker jag inte att man gor nan skada.

Sa var det nog aven nar jag forst kom hit till London men efter nastan fem ar har sa har jag blivit allt mer engagerad i kulturen och samhallet. Jag har fortfarande valdigt fa brittiska vanner. De flesta jag umgas med ar fran Australien, Nord- och Sydamerika, Frankrike och Skandinavien. Men jag foljer med vad som hander i politiken och i samhallsdebatten och viktigast av allt, jag hur numera asikter. Jobbet har hjalpt till en stor det har genom att jag maste halla mig ajour inte bara med ekonomin men ocksa det politiska klimatet. Att jag kan spraket, och att kulturen anda ligger valdigt nara Sveriges bidrar naturligtvis ocksa. Jag vet hur saker och ting fungerar har. Inte bara de sociala koderna (som kanske ar svarare att lara sig) men ocksa hur byrakratin fungerar, vart man ringer, hur man gar tillvaga. Det gor att jag manga ganger kanner mig mer hemma har an i Sverige. For Sverige ar ju numera semesterland och inget annat. Vad kostar en kaffe? Hur ringer man efter en taxi? Hur funkar tunnelbanebiljetten? Varfor maste jag visa leg nar jag handlar pa kort? Vad lustiga pengarna ser ut!

Idag ar det borgmastarval har i London och jag ska ga och rosta pa lunchen. Det kanns kul och fint. Det ar forsta gangen som jag rostar i nagot val i Forenade Kungadommet, som United Kingdom sa fint heter pa byrokratsvenska och vilket faktiskt paminner mig om att jag val anda bor i nagot av ett sagoland och kanske flyter lite ovanpa anda...

Man far inte sla barn

Ok, nu ska jag sticks ut hakan lite, men ar inte det har nagot overdrivet? Jag har ju inga barn men att behova ga till psykolog fyra ganger pga att man har slagit sitt barn en enda gang (nar barnet dessutom fortsatte att braka efter att ha blivit tillsagd flera ganger) kanns liiite overdrivet. Naturligtvis ska man inte sla barn, det mar varken foraldrar eller barn bra av. Jag blev aldrig slagen som barn aven om jag minns tillfallen da jag nog fortjanade en dask i baken eller en glatch pa handen.

De flesta av mina vanner (icke-svenskar) blev som barn bestraffade fysiskt. Ofta med nagot slags tillhygge. Inte for att orsaka dem sa mycket smarta utan snarare forudmjukelsen har jag forstatt. Och aven om de tycker att just mattpiskan, linjen eller baltet inte hor hemma i modern uppfostran har de svart att forst hur det i Sverige ar forbjudet att ge en dask i baken eller dask pa handen.

For mig later det som mina morforaldrars bardom nar jag hor mina vanner fnissande disskutera vilket var deras val av bestraffningsmetod. "Barnaga" tanker jag och far associationer till My Name is Luka och min uppvaxt pa 80-talet da vi fick lara oss vara rattigheter och blev tillsagda att kontakta nan vuxen om vi blev slagna hemma. (En gang pa hogstadiet gick jag till skolskoterskan och fragde om hon kunde ge mig en varktablett. Jag hade gjort illa axeln nar jag trande aikdo kvallen innan och var tvungen att sitta igenom tva langa prov den dagen med en smartande arm och axel. Hon laxade genast upp mig over min tydligen allt for stora vilja att ta till droger for smaaktiga blessyrer och nar jag da borjade grata fragade hon "slar de dig hemma?")

Samtidigt tycker jag att skillnande ar ratt liten mellan det dar forudmjukande slaget pa fingrarna och ryckningen i armen. (Ni vet vilken jag menar, alla barnforaldrar har gjort den, den dar snärtiga kom-har-nu ryckningen nar man drar ivag barnet allt for snabbt och otaligt.) Eller ny-gamla pafund av time out/skamvran/ignorera daligt beteende? Vilket ar mest skadligt i langden?

Jag maste erkanna att jag hajjade till nar jag hemma hos J:s foraldrar sag hans syster daska till sin 2-ariga dotters hand nar hon var olydig. Det var inte hart, det kunde inte ens ha gjort ont men flickan borjade naturligtvis grata. Inte av smarta utan mer av radsla - "mamma alskar mig inte". Skulle jag sjalv daska till mitt barn pa det sattet? Jag tror inte det. Har jag haft god lust att daska till mina kusiners vilda, ouppfostrade ungar? Ja, men det ar inte min ensak. (Och det ar ju inte barnens fel att de ar helt sjovilda - deras foraldrar satter inga granser.) Det enda jag vet ar att Js systerdotter ar en underbar unge men massor av sjalvtillit och gladje. Hon ar nyfiken och har massor av upptackargladje men hon ar valuppfostrad. Inte sa att hon sager tack och please (vilket hon visserligen gor, det far de lara sig pa dagis) men pa ett satt sa att hon inte ar farlig for sig sjalv eller omgivningen. Det ar likadant med alla hans syskonbarn. De ar roliga, harliga ungar att umgas med. Tackvare eller trots mild fysisk bestraffning?

Usch

Har lyckats stappla upp till datorn efter att ha varit helt dackad i magsjuka sedan sondag kvall. Inte roligt, inte trevligt. Fortfarande lite svag och delicate, har fatt i mig en rostmacka de senaste 36 timmarna.

J kom hem fran jobbet redan vid fyra igar eftermiddag med huvudvark och ont i lederna. Sa dar lag vi sida vid sida i sangen och sov under sena aftermiddagen och tidiga kvallen.

Eugenia

Fick brev fran Skatteverket idag att mitt namn nu officiellt har andrats. Mitt tilltalsnamn ar nu mitt forsta namn medans mitt tidigare forsta namn har blivit mellannamn. Och sa har jag lagt till Eugenia, efter mammas farmor. Sa fint!

Sa nu ska jag "bara" fixa nytt pass, nytt korkort och skicka in andringen till alla engelska myndigheter och foretag som tidigare har triskats pga att mitt tilltalsnamn inte passar ihop med mitt forsta namn.

Och sa ska jag tillagga att det ar var nu. Inte for att det var 17 grader varmt igar utan for att jag har nyst konstant de senaste tre dagarna. Prosit!

Varvinter

Och om inte vadret blir battre snart kommer jag allvarligt att overvaga att emmigrera till Australien. Igar kvall var det sakert bara fem grader och hallregnade nar jag och J skyndade over Leicester Sq for lite kinamat efter drinkar med vanner vid Covent Garden. Fros som en hund. Helgen nar mamma var har vrakte snon ned och jag fick satta pa mig vinterkappan igen (forhoppningsvis for sista gangen den har sasongen!). Jag har nya varskor som jag inte kunnat anvanda och mina ben langtar efter lite kjolfladder!

Sun Odyssey 54DS

Det hander en hel del nu (som kankse ar en av anledningarna till mitt daliga bloggande), men det mesta ar jobbrelaterat sa det ar bade trakigt och konfidentiellt.

Battre da att koncentrera sig pa det inpirerande och personliga. I dagarna har vi bokat in en veckas segling i Grekland med vanner. Vi ar femton personer som ska ta oss runt Cykladerna med en 54foots och en 42foots yachet. Det ar lite annorlunda fran nar jag seglande i skargarden som barn i en 28footare (eller pa sin hojd en 32footare)...

Sa det verkar som det bli semester galore detta ar. Jag vet inte om det ar for att ekonomin haller pa att kollapsa allt snabbare som alla verkar angelagna om att leva det goda livet innan vi blir av med jobben och blir tvugna att ata nudlar till middag varje dag... Det blir i alla fall Marocko resa nasta manad, foljt av segling i juli. Och sen hade vi tankt att ta 3 veckor i Australien i oktober, da vanner (till oss bada) och slakt (till J) sa fiffigt har lyckats lagga tre brollop inom loppet av tva veckor. C'mon, bring on the holidays!

Finbesok

Mamsen kommer och halsar pa imorgon.
Tidigare hade jag lite angest for att jag inte har organiserat nagot. Forsokte botgora det med att skaffa alldeles for dyra sista-minuten-biljetter till en dansforestallning. Sen kom jag ihag att mamma har ju flugit over for att traffa mig och vi kan bara sitta och dricka vin en hel kvall, promenera runt halva London och fika, och sa blir vi bada glada. Nagra dyra evenemang behovs inte. Ser sa fram emot att ha henne har over helgen!

Jobbet har ocksa lattat. Bara idag pa formiddagen stegade kollegor in fran hoger och vanster (eller snare fran USA och Tyskland) och axlade av mig en massa jobb som jag hade agren over nar jag vaknade imorse.

Och imorgon ska jag pa langlunch med min fd chef som jag ar sa fortjust i, innan jag ska till flygplatsen och hamta upp mamma. Och pa fredag ar jag ledig pa em. Wunderbar!