NOLA

Jag blir sa upprord, ledsen och arg nar jag laser om vad som hander i New Orleans. Och fina vannen T har flytt till Atlanta med flickvannen och jag vill bara krama om honom. Vet inte hur han mar, hur mycket de fick med sig eller vad som har hant med deras hus. Visst, de tillhor ju de lyckligt lottade som kunde ta sig ut ur stan med egen bil och har vanner att bo hos, men det har ar en av mina basta vanner och da blir allt sa personligt.
Tittar pa flybilderna over staden och tanker - den gatan gick vi hem pa sent pa natten under Mardi Gras 2000, dar gick sparvagnen, dar festade vi. Jag var i New Orleans i en vecka och jag tror aldrig att jag har festat sa kontinuerligt som jag gjorde dar. Minns att jag vaknade vid ett-tiden pa eftermiddagen (jag kan vanligtvis aldrig sova senare an nio, aven om jag har kommit i sang vid fem) av T som vakte mig och sa att jag maste upp. "Varfor da?" suckade jag under tacket. "Because we have to get to the store and buy beer before they close the roads off for the parades". Det summerade upp hela den veckan ratt fint.