Dag 5 och jag tänker på kaffe hela tiden. Jag har aldrig trott att jag hade en sådan obsession med drycken. Det är ju ändå mest te jag dricker. Ibland går det dagar, ibland veckor, utan att jag dricker kaffe. Men nu, när förbud råder, kan jag inte tänka på annat. Och det är inte koffinet jag saknar. Känner ingen abstinsens på det sättet, skulle gärna velat ta en kopp decaf dock. Har funderat på att dricka en mycket svag, kall decaf latte med sugrör (för att inte fläcka tänderna!). De är de slags tankar som har upptagit mig de senaste dagarna.
Vad jag saknar är detta - den starka, gräddiga smaken. Kaffe med mjölk, kaffe med grädde. Varmt, runt, krämigt, smakrikt. En lisa för en mängd åkommor. En liten pause fylld av omsorg, mjukhet och inspiration.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Det svåraste när man ska förändra något är ju just det här med vanorna. Vanans makt ska man inte underskatta. Lycka till!
Post a Comment