For lite progg?

Ibland undrar jag vad som hande med min generation? Vi som blev uppfodda med progg barnprogram och pedagogisk barnlitteratur. Vi som gick demonstrationstag och vaxte upp i brunrandiga polarn & pyret klader och mockasiner. Hur kom det sig att vi omfamnade kapitalismen och imperialismen sa snart vi kunde valja vad vi sjalva ville satta pa oss och ata?

Jag ar fodd -76 och borjade hos dagmamma nar jag var sex manader (tror jag, mammaledigheten var val inte langre da) och nagra mander senare fick jag dagisplats. Jag kan fortfarande de flesta sangerna fran Kaldolmar och kalsipper (tyckte dock att den var lite laskig och jag minns att jag tyckte att historien inte var helt logisk, vilket ar lite markligt eftersom jag alskade nansens historier som liten) och jag minns demonstrationstagen och hur man mamma berattade om apartheid for mig. Jag fick inga barbiedockor (hemskt kvinnoideal) eller KalleAnka tidningar (mamma var valdigt anti-amerikansk, nu alskar hon daremot USA men avskyr Frankrike istallet. Pappa gav mig dock sa smaning om en KalleAnka prenumeration). Fick bara godis pa lordagar. Sa en typisk uppvaxt pa sent 70-tal/tidigt 80-tal.

Men vad hander? Jo, sa fort jag blir klar med universitetet aker jag over till det stora landet i vast och borjar jobba pa Wall Street. Jag menar, kan det bli mer kapitalistiskt an sa? Kan man komma langre ifran Claire Wikholm i mysdress som sitter i tv-rutan och berattar hur man kan tillverka sin egen maracas med en tomburk och torkade gula artor? Jag minns en sen natt pa kontoret da jag och en kollega satt bojda over vara Excel spreadsheets och jobbar pa ett projekt for ett latinamerikanskt telekom bolag. Fyra pa morgonen och jag kan inte minnas nar jag sist fick en natt med 8h somn. Chefen flasar oss mentalt i nacken. Det ar dunkelt i kontorslandskapet och vi ar rodogda. Da lyfter plotsligt min kollega pa huvudet och sager "Inser du att tack vare oss kommer 2 millioner fattiga bonder fa vanta ytterligare fyra ar pa att fa en telefonlinje?" Nej, det hade jag inte tankt pa. For det var ju ett projekt som alla andra. Siffror i excel. Kostnadsanalyser. Vinstmaximering. Och da, da kande jag att jag hade vandrat ganska langt bort fran fyraaringen pa dagis och "jag ar ett litet Ylle, bom-chicka-bom-chicka-bom-bom-bom".