Sí, hablamos español

Nar jag var pa vag upp till Halsingland forra fredagen slog det mig plotsligt att jag faktiskt kommer att flytta till Spanien om drygt en manad (eller, tja, Katalonien). Har inte riktigt funderat pa det forran nu, har mest varit upptagen med att planera hostens USA-Central Amerika resa. Men i September ska jag alltsa packa min resvaska igen och ta mig ned till Barcelona. Bo vid Medelhavet. Hade jag faktiskt inte forvantat mig att jag skulle gora.

Sa jag tankte att jag borde fa igang spanskan igen. Har borjat lasa nagra artiklar varje dag i El Pais och pa BBCs spanska hemsida (den senare maste jag verkligen rekomendera om man vill trana upp natt sprak, de har nyheter pa det flesta sprak, bade i skift och pa radio over webben). Fast nu ar ju inte mitt problem las- eller sprakforstaelse, utan att jag drar mig for att prata. Q och hans vanner skrattar alltid at mig da jag envisas med att svara dem pa engelska fastan de alla pratar spanska. Joda, jag forstar utmarkt vad de sager men jag kan inte alls uttrycka mig lika nyanserat pa spanska som pa engleska och da foredrar jag att prata engelska da ju de alla talar perfekt engelska. Det ar annorlunda om jag talar med nan som talar samre engelska an vad jag talar spanska. Da slapper hamningarna och jag kan babbla pa (ge mig ett par ol ocksa sa lossnar det helt, min spanska blir riktigt bra med nagra droppar alkohol i kroppen).

Nar jag jobbade i Argentina pratade jag till exemple flytade. Folk pa kontoret dar jag jobbade talade valdigt lite eller ganska daligt engelska, sa jag jag pratade spanska med alla, hela dagen lang. Det ar lite trist att jag inte har hallit igang det.

Helg i Halsingland

Ljusnan nedanfor mammas stuga

Efter en helg i Halsingland kanner jag att jag maste styra upp det har med maten. Mamma lagar sa underbart god mat och jag kanner hur glad hela min kropp blir av att sitta ned och ata lagad mat tva ganger per dag. De senaste veckorna har jag alternerat min fyra standardmal (fil, tonfisksallad, cous-cous sallad med feta ost och pastasallad med mozzarella ost) till all oandlighet (en till frukost, en till lunch och en till middag, och jag lovar, fil hamnar inte alltid i frukost facket). Jag maste banne mig laga mat da och da. En brocolipaj har, en lax i ugn dar, en gaspachosoppa nan gang.

Helgen var i alla fall helt underbar. Den goda maten har jag ju redan namt. Lagg till supertrevligt sallskap, sol, massor med bad, lasning pa grasmattan, ligga pa bryggan och filosofera, samt ett par langpromenader och det ar latt att forsta varfor jag kanner mig lojligt glad och tillfreds med mig sjalv sa har en mandag morgon. Just innan jag och bror skulle borja aterfarden ner till Stockholm brot dock ett riktigt askovader ut och blixten slog ned och klov en bjork en bit fran stugan.

Mina bruna ben medans jag ligger och laser en novell antologi av Haruki Murakami

Ett hundra saker om mig sjalv

Nu har jag piggnat till lite, sa har kommer lite vardelost vetande om mig sjalv:

1. Jag laser minst fyra tidningar per dag pa natet
2. Jag kan mjolka en ko
3. I ar kommer jag att ha bott i/besokt sju lander
4. Jag sover alltid med oronproppar
5. Jag har konstiga matvanor
6. Jag ater flera tomater varje dag
7. Jag gillar inte sota saker pa morgonen
8. Jag kan ata samma sak fem dagar i rad, minst
9. Jag tycker inte om att laga mat
10. Jag alskar Heinz Cream of Tomato Soup med knackebrodsmacka men cheddar ost, skivade tomater och salt till lunch, eller till frukost
11. Jag ater nog for mycket salt
12. Jag gillar att borsta tanderna
13. Jag ser sallan pa TV
14. Jag laddar ned mina favorit TV-serier fran natet
15. Jag lysnar bara pa musik nar jag ar i rorelse eller diskar
16. Jag har en bror som ar 8 ar och 6 dagar yngre an vad jag ar
17. Jag ar dalig pa att stava
18. Jag kan inte multiplikationstabellerna
19. Jag jobbar hemmifran
20. Jag dricker ungefar fem koppar te per dag, med mjolk men utan socker
21. Jag har oftast pjamas pa mig fram till lunch
22. Jag har bott i atta lander
23. Jag har bott i tio stader
24. Jag har inga svenska tangenter pa mitt tangentbord
25. Jag har inga lan
26. Jag tycker inte om att tala i telefon med folk jag inte kanner
27. Jag tycker battre om att bo i London an i NYC, men jag vill garna bo i NYC igen
28. Jag har storlek 38/39 i skor
29. Jag har tva kreditkort
30. Jag betalar av mina kredit kort varje manad
31. Jag har alltid rostat Liberalt
32. Jag har blekta slingor i haret
33. Jag har ett hus i Roslagen
34. Jag gillar jordgubbsglass men inte jordgubbssylt
35. Jag borjade gilla advokado den har sommaren
36. Jag ater helst advokado med citron och salt
37. Jag har aven nyligen upptackt att jag tycker om keso
38. Jag har just blivit allergisk mot applen
39. Jag gillar att tvatta fotterna innan jag gar och lagger mig
40. Jag har aldrig stulit nagot (vad jag minns i alla fall)
41. Jag ar lat men det verkar fa personer ha listat ut
42. Jag har ett arr pa insidan av vanster handled
43. Jag ar dalig pa att oversatta mellan olika sprak
44. Jag pratar flytande svenska och engelska
45. Jag kan tala spanska och danska
46. Jag tycker att danska ar lattare att forsta an norska
47. Jag kan forsta tyska, hollandska och portugisiska
48. Jag tyckte inte att universitetstiden var sa kul men jag hade fantstiskt roligt under gymnasiet
49. Mina favoritamnen pa gymnasiet var engelska, psykologi och nationalekonomi
50. Mina favoritamnen pa hogstadiet var engelska och historia
51. Mitt favoritamnen pa lag- och mellanstadiet var svenska
52. Jag ar bra pa att aka skidor men inte snowboard
53. Jag har inte akt langfardsskidor sen jag var 11
54. Jag gillar whiskey med is
55. Jag tycker inte om Janssons frestelse
56. Jag somnar alltid pa mage
57. Jag ar morgonpigg
58. Jag ar dalig pa bollsporter
59. Jag har aldrig tranat nagon lagsport
60. Jag orienterade nar jag var i yngre tonaren
61. Jag sminkar mig sallan men gillar nacklack
62. Nar jag blir full borjar mina visdomstander att varka
63. Mina fotter har en tendens att slutta innat
64. Jag tycker battre om cava an champange
65. Jag blir valdigt bakfull av champange
66. Jag flyger alltid med tungt handbagage
67. Jag har alltid cerat och ogondroppar i handvaskan
68. Jag ager minst 15 handvaskor, kanske 20
69. Jag anvander sallan armbandsur
70. Jag ar valdigt bra pa att gissa vad klockan ar
71. Jag gillar inte mitt forsta namn
72. Jag blir imponerad nar folk kan stava mitt namn ratt
73. Jag ar bra pa att baka matbrod
74. Jag ar bra pa att sticka
75. Jag ar bra pa att sy
76. Jag sydde en klanning till min mammas 50-ars fest, som jag sen har haft pa mig pa fyra brollop (mamma fyller 60 nasta ar och klanningen passar an)
77. Nar jag var liten ville jag bli lakare eller poet
78. Jag har bantat en gang i mitt liv (nar jag var 14)
79. Jag ar 168 cm lang
80. Jag ar kortare an min mamma
81. Jag ar kortare an min pappa
82. Jag tycker inte om aggula
83. Honug ger mig magknip men jag ater det anda
84. Jag tror pa Gud
85. Jag tycker om filmjolk med knackebrodsbitar och lingonsylt ovanpa
86. Jag sager "cool" och "yeah" alldeles for ofta
87. Jag tycker biljard ar ganska trist
88. Jag ar sallan sugen pa ol men ibland ar det det basta jag vet
89. Jag tycker inte om sandstrader
90. Jag har last Sylvia Plath's "The Bell Jar" minst 10 ganger
91. Jag gillar att lasa biografier
92. Jag kan inte busvissla
93. Jag har sarbehandlats (negativt) for att jag var kvinna
94. Jag har sarbehandlats (negativt) for att jag varit ung
95. Sverige om vintern och hosten gor mig nedstamd
96. Jag alskar att vara i Sverige om sommaren
97. Jag blev svensk medborgare nar jag var ett ar gammal
98. Jag maste alltid doppa huvudet om jag badar
99. Jag har aldrig brutit nagot ben i kroppen
100. Jag ar nog ganska sjalvcentrerad for det gick ratt snabbt att skriva ned 100 saker om mig sjalv

Trotter

Jag ar trott. Jobbade fram till halv tolv igar kvall och det lar bli sent ikvall ocksa. Vill ha allt fardigt innan jag aker upp till Halsingland imorgon. Men just nu vill jag bara sova... Tror att jag ska jobba i en timme till och sen lagga mig pa soffan i en timme och samla lite kraft innan slutspurten. Zzzzzz....

Fredliga Stockholm

Jag knatar runt vid KTH med tva frankerade brev i handen och letar efter en brevlada. Jag har gatt fran Birger Jarlsgatan utan att hitta en enda. Tanker att nanstans vid Valhallavagen maste det val anda finnas en. Hittar ingen sa jag fragar en dam som star och vantar pa bussen (hon ser ut som hon skulle gora det varje dag) om hon mojligtvis vet om det finns nagon brevlada i narheten. Hon svarar att hon tror att det finns en nere i tunnelbanan. Jag tackar och ler men tanker for mig sjalv, "Klart att det inte finns nan brevlada nere i tunnelbanan! Det skulle ju vara en sadan sakerhetsrisk!" Sen slar det mig plotsligt att Stockholms tunnelbana inte ar ett sa hett terroristmal och att fa grupper skulle tycka att det vore en sa himla smart ide att proppa bomber i brevladan vid KTH's tunnelbanestation. Att ha bott i London i tre ar har satt sina spar...

(Och nej, det finns ingen brevlada nere i tunnelbanan vid KTH, daremot finns det en Giro brevlada [finns det fortfarnande folk som betalar via giro????]. Och sa finns det tva fina brevlador precis nar man kommer upp ur tunnelbanan vid Ostra Station.)

For lite progg?

Ibland undrar jag vad som hande med min generation? Vi som blev uppfodda med progg barnprogram och pedagogisk barnlitteratur. Vi som gick demonstrationstag och vaxte upp i brunrandiga polarn & pyret klader och mockasiner. Hur kom det sig att vi omfamnade kapitalismen och imperialismen sa snart vi kunde valja vad vi sjalva ville satta pa oss och ata?

Jag ar fodd -76 och borjade hos dagmamma nar jag var sex manader (tror jag, mammaledigheten var val inte langre da) och nagra mander senare fick jag dagisplats. Jag kan fortfarande de flesta sangerna fran Kaldolmar och kalsipper (tyckte dock att den var lite laskig och jag minns att jag tyckte att historien inte var helt logisk, vilket ar lite markligt eftersom jag alskade nansens historier som liten) och jag minns demonstrationstagen och hur man mamma berattade om apartheid for mig. Jag fick inga barbiedockor (hemskt kvinnoideal) eller KalleAnka tidningar (mamma var valdigt anti-amerikansk, nu alskar hon daremot USA men avskyr Frankrike istallet. Pappa gav mig dock sa smaning om en KalleAnka prenumeration). Fick bara godis pa lordagar. Sa en typisk uppvaxt pa sent 70-tal/tidigt 80-tal.

Men vad hander? Jo, sa fort jag blir klar med universitetet aker jag over till det stora landet i vast och borjar jobba pa Wall Street. Jag menar, kan det bli mer kapitalistiskt an sa? Kan man komma langre ifran Claire Wikholm i mysdress som sitter i tv-rutan och berattar hur man kan tillverka sin egen maracas med en tomburk och torkade gula artor? Jag minns en sen natt pa kontoret da jag och en kollega satt bojda over vara Excel spreadsheets och jobbar pa ett projekt for ett latinamerikanskt telekom bolag. Fyra pa morgonen och jag kan inte minnas nar jag sist fick en natt med 8h somn. Chefen flasar oss mentalt i nacken. Det ar dunkelt i kontorslandskapet och vi ar rodogda. Da lyfter plotsligt min kollega pa huvudet och sager "Inser du att tack vare oss kommer 2 millioner fattiga bonder fa vanta ytterligare fyra ar pa att fa en telefonlinje?" Nej, det hade jag inte tankt pa. For det var ju ett projekt som alla andra. Siffror i excel. Kostnadsanalyser. Vinstmaximering. Och da, da kande jag att jag hade vandrat ganska langt bort fran fyraaringen pa dagis och "jag ar ett litet Ylle, bom-chicka-bom-chicka-bom-bom-bom".

Kliar

En och en halv vecka i Sverige och jag har borjat bli riktigt prickig vid det har laget. Det ar myggbettssasong, vilket for mig mest upplevs som en farsot da betten allt som oftast svullnar upp till nagot som mest kan liknas vid bolder. (Om jag inte tar allerigemedicin dvs, da kliar de inte sa infernalist och det ser mer ut som om jag har massling.)
Myggorna alskar mig. Som jamforelse kan jag beratta att nar vi kom tillbaka fran Ilha do Mel i julas sa hade JS tre myggbett pa hela kroppen. Jag hade 32, bara pa benen. Jag kan riktigt hora hur de ropar till varandra nar det fatt upp vittringen pa mig "Horrni tjejer [alla blodsugande myggor ar val honor?], har finns det en riktig lackerbit!" Jag har tre stjarnor i myggornas Michelin guide. En ambulerade gourmet resturang. Och det bjuder jag pa, skulle jag vilja saga. Men sa i h-e heller! Lamna mitt blod ifred! Det finns ganger da jag helt serios funderar pa att borja roka da det ju verkar vara ett effektivt satt att halla de sma vampyrerna stangen. Istallet sitter jag pa verandan i sommarstugan insvept i ett standigt moln av rykande myggspiraler, som en annan yogi.

Vojne, vojne

"Ah, far du ingen semester i sommar?" sager folk (alltid svenskar) och lagger huvudet pa sne. Nej, jag har ingen enhetlig, lang semester inplanerad under juni, juli eller augusti. Jag har tagit nagra udda dagar ledigt (morfars bagravning, brollop i Skottland) men inga hela veckor. Dock tanker inte jag pa det som om "att inte ha semester". Jag tanker "wow, jag far tillbringa tva sommarmanader i Stockholm och varje helg kan jag aka ut till stugan in Roslagen". Det ar pure bliss for mig. Jag alskar Stockholm pa sommaren; tomma, varma gator, glass och langa ljusa natter. I sondags var vi och badade fran klipporna vid Kottlasjon pa Lidingo. Igar var jag och sprang i LillJans skogen. Da behover jag ingen semester. Dessutom ar mitt jobb ett sant noje. Jag gillar mandagar. Jag lider inte, pa nagot satt. Det ar inte synd om mig som inte "har nan semester i sommar". Jag skrattar mig lycklig over att fa vara har i sommar-Stockholm och aka inliners over Vasterbron i kvallsljuset.

Wimbledontennis

Ingen Wimbledon pa tv! Bjorkman spelar semifinal och jag kan inte titta. Det var likadant forra sommaren. Ingen tennis pa tv da heller. Upprorande. Det ar ju sa det ska vara i juli - det ska vara varmt och sa ska man sitta inne med gardinerna fordragna sa att det inte blir solreflexer pa rutan och sa ska man titta pa Wimbledon tennisen i timmar i strack. Helst med tv ljudet avstangt och med radio sporten pa. Sa det sa!

Snovit och det forgiftade applet

I mandags kvall, efter en rollerblade tur runt en glittrande Riddarfjard, sa gjorde jag iordning en sallad innehallade bla rivet apple. Nar jag hade glufsat i mig salladen (och glufsa ar helt ratt beskrivning nar man ater glupskt direkt ur salladsskalen framfor tv:n) fick jag plotsligt en ordentlig ho-snuva reaktion. Jag nos som en tok och det kliade i hals, mun och i ogon. Jag har varit lite overkanslig mot applen tidigare, att det borjar klia lite pa lapparna och sa, men inget farligt. Nu borjde dock hoger oga svullna upp, nagot som inte har hant mig tidigare. Jag tankte att det sakert skull ga ned under natten sa jag gick och la mig, med tappt nasa.
Vaknade igar morse och kunde knappt kika ut genom det svullna ogonlocket. Droopy eye fick en hel ny betydelse och jag kunde inte lata bli att skratta at min egen spelbild. Tog mig till kvartesakuten (ett annat namn for en vardscentral med drop-in tid, men jag antar att det forsoker fa folk att halla sig ifran sjukhusens akutavdelning) nar den oppnade vid halv tio. Efter lite administrativt krangel (som utflyttad kan jag inte anvanda mitt personnummer inom Landstinget utan de var tvunga med att ordna ett nytt temporart nummer) fick jag traffa en lakare som konstaterade att jag hade drabbats av "korsallergi". Vissa fodamnen (daribland apple) kan fa pollenallergiker att reagera kraftigt. Mitt immunforsvar fick alltsa en blackout i mandags och misstog applet for en gigantiskt mangd bjorkpollen. Efter en dos kortison blev det dock battre och framemot eftermiddagen hade jag fatt tillbaka hela mitt hogra synfalt. Det markliga ar dock att jag aldrig har haft en sadan reaktion till pollen. Min hosnuva bestar mest av nysningar och en kliande mun, inga svullna ogon a la Stallones Rocky.

Trostshoppade pa Pocketshopen och H&M. Tinni Ernsjoo Rappe och Jennie Sjogrens "Lycka till!" ar forresten harlig lasning.

Idas sommarvisa

Sverige valkomnade mig med vad som nog maste likna en parodi av svensk somma - kan rapsflaten varkligen vara sa gula, himlen sa bla och korna se sa valmaende ut i hagarna? Asfalten lyste ljus i solskenet och det luktade sommar bara jag steg av planet i Vasteras igar (Ryanairs version av "Stockholm"). Akte till Stockholm och dumpade mina vaskor, ut till fororten for att lana styvmors bil och sen korde jag ut till sommarstugan och sjon.

Badade flera ganger idag och nu ar haret sa dar mjukt som bara sjovatten kan gora det. Har cyklat pa grusvagar och vaknat till fagelkvitter. Tanker att nanstans ar det natt barn pa nagra ar som kommer att ha kvar dessa sommardagar som ett evigt minne av perfekt barndomssommar. Nanstans springer ett barn omkring och kommer att minnas just detta - timotej som kittnar mot benen, sanden mellan fingrarna vid strandkanten, glassen som rinner och andlosa dagar av solsken. Och om tjugo ar, nar barnet har vuxit upp och inte langre kan urskilja en barndomssommar fran en annan, sa kommer han eller hon en dag kanna en doft eller en varm vind mot bar hud och plotsligt minnas kanslan av sommar som liten, och det han eller hon kommer att minnas ar just dessa dagar. Imorgon kommer att vara nagons bild av perfekt sommar.

"Mrs Dalloway said she would buy the flowers herself"

For nagra dagar sedan laste jag ut Virgina Woolfs "Mrs Dalloway" (for andra gangen pa tre ar). Det ar nagot alldles magiskt med att lasa "Mrs Dalloway", i London, i juni. Woolf har en fantastikst formaga att att beskriva tankestrommar och kanslor, som far en att utbrista "Ja, just sa! Precis sa ar det." Nu har jag borjat lasa Capotes "Summer Crossing" (som redan finns som Penguine Modern Classics fastan manuskriptet endast hittades for sex ar sedan) och tas snabbt fran Londons juni sommar till en sommar i New York, manga ar senare. Jag har bara last de forsta tjugo sidorna men jag ar redan hantagen.
"the dazzle of traffic heightened the June morning quiet of Central Park, and the sun, full of first summer, that dries the green crust of spring, plunged through the trees fronting the Plaza, where they were breakfasting"

Long overdue

"Inte dags att skriva nagra rader snart?" undrar fina Skylla pa Hypodea. Jo, det ar det ju.
Jag ar tillbaka i London. Har dragit ut min vistelse en vecka i taget. For det ar sa roligt. Men nu borjar det bli dags att aka till Sverige for sommarvistelse. Har sovit i for manga sangar de senaste manaderna, och pa luftmadrasser och i soffor med for den delen. Vaknade och var forvirrad i natt.

Det har varit fest och glam mest hela tiden sen jag landade i slutet av April. Var i Sverige i tva veckor kring manadsskiftet maj/juni men annars har det mest varit kalas i London. Och det borjar markas - jag kanner mig lite sliten. Maste detoxa. Sova och ata halsosamt. Sluta dricka alkohol. Aker till Stockholm pa lordag och ska snabbt forsoka ta mig ut till sommarstallet, sa jag hoppas pa att bada i sjon pa lordag kvall. Det blir mumma for kroppen min.

Frusna fossingar

Det ar inte manga dagar kvar nu. Jag aker pa lordag, JS redan imorgon.
Telefonica var och hamtade modemet i mandags, sa nu surfar jag pa nan okand grannes tradlosa natverk. Det gor mig lite nervos, kanns inte stabilt.

Vadret slog om haromdagen och det har plotsligt blivit host. 30 grader nan gang under pask helgen och nu kanske 15. Sa det kanns som om det ar tid att aka. Arstidsskiftning. Dags att mota varen i Europa.

Har njuit sa av att spendera de har manaderna i Sao Paulo. Det har varit toppen. Gor garna om det. Och visst kanner jag mig lite melakolisk just nu. Hade garna stannat en manad till. Samtidigt ser jag fram emot att spendera nagra veckor i London. Pa sondag kommer jag att vara hemma i S:s lagenhet. Det kanns tryggt.

Telephone manners x3

Brassarna ar ganska daliga pa telefonetikett. De verkar ocksa ha valdiga problem att sla telefonnummer korrekt. I genomsnitt har vi tre felrigningar per dag. De flesta samtal foljer mallen:
B: -Halla?
X: -Vem talar jag med?" (utstott som en grymtning)
B: -Vem vill ni tala med? (talmodigt)
X: -Vem talar jag med?" (grymtning)
B: -Vem vill ni tala med? (mindre talmodigt)
X: -Daniel/lakarmottagningen/tandlakarmottagningen/PR firman/Flavia/whomever
B: -Ni har tyvarr fel nummer
X: -Vilket nummer ar det har?
B: -Vilket nummer forsoker ni na?
X: sager ett nummer dar oftast de tva sista siffrorna ar fel
B: -Nej, det ar inte det har numret
X: -Ar inte det har... (upprepar samma felaktiga nummer igen)
B: -Nej, det ar inte det har numret
X: *klick*

Jag lyssnar av min engelska mobilsvarare da och da. I slutet pa forra veckan hade jag fatt foljande meddelande: "Hi Basilka, it's Richard X. Can you please give me a call on 0207....." Eh? Jag kanner ingen Richard med det efternamnet men pa det familara sattet han anvande mitt fornamn skulle man kunna tro att vi var riktigt bundis. Han sa sitt telefonnummer sa snabbt att jag var tvungen att lyssna pa meddelandet fem ganger for att fa det ratt och han lamnade ingen som helst ledtrad til vart han ringer ifran eller hans arende. Headhunter, tanker jag och svar tyst. J-a inkompetenta, sjalupptagna, imbecila headhunters.
Sa i mandags ringde jag upp honom och hamnade mycket riktigt hos nan headhunting firma. Blev kopplad till Richard.
B: -Hi this is Basilika X. You left a message on my mobile last week.
R: -Eh? What was it in regards to?
B: -I have honestly no idea, you just told me to give you a call.
R: -Oh, well, eh, I have received your CV.
B: -I doubt it
R: -So you are not looking for a job?
B: -No.
R: -Oh, ok. Thanks for calling me back.
B: -No problem.
Senare under dagen ringer det pa min Skype som jag har uppgett som ett alternativt telefonnummer pa mitt mobilsvar. Jag kanner igen numret. Det ar Richard X.
B: -Basilika speaking
R: -Oh hi Basilika, it's Richard X (igen utan att uppge vilken firma han ringer fran)
B: -Hello
R: -I left a message on your mobile last week...
B: -Yes I know, we spoke this morning.
R: -Did we?
B: -Yes we did.
Sen foljer ett langre samtal dar Richard forsoker placera mig, kommer tillslut ihag vart samtal, konstaterar att jag inte letade efter ett jobb och borjar sen forsoka salja in ett London jobb till mig. Han ar entragen. Jag ar ointresserad. Da borjar han fraga mig om jag inte kanner nan som skulle kunna passa in pa positionen han forsoker tillsatta (dvs jag hjalps honom att utfora hans jobb!). Headhunters och fastighetsmaklare star ungefar lika lagt pa min varderingsskala. Sarskilt headhunters & fastighetsmaklare i London.

Och sa slutligen ett e-mail som jag fick forra veckan fran en kompis i Atlanta:
Hello everyone, please send me your phone numbers when you get a moment.
My phone was stolen out of my unlocked car in front of my house on Wed. night by a woman named Elaine.
How do I know this, you may ask?
Well, when I discovered the phone missing, I called my number. A man named Cowboy answered. His real name probably wasn’t “Cowboy”, but as he said, “People call me Cowboy”.
It seems that Cowboy bought my phone from Elaine for $10, or at least lent her $10 with my phone as collateral. (Incidentally, I believe $10 is the going per-rock rate for crack cocaine in this area). In my 5 minute conversation with Cowboy, I learned the following:
He lives on Hutchinson St. (a really bad part of Kirkwood).
He is blind. In his words, “On account ‘a I got shot in the head ‘bout a year ago.”
He runs a pressure washing business. (I guess you have to pick him up, drive him to your house, and point him in the direction of the driveway stain? Or perhaps he has a vinyl-siding-mold-smelling-nose dog?)
Cowboy seemed to be a nice guy though. He said he knows what its like to lose a phone and he would give it back to me; and I don’t even have to pay him the $10 back.
On a side note, after I talked to Cowboy my first reaction was to call Atlanta’s finest. I got transferred to a detective and explained the situation – stating that a law had been broken, my phone had been stolen, I know who has it, and where they are. The detective responded with “Why don’t you just just deactivate it and get a new one, why go through all the hassle?”
If anyone needs any pressure washing, Cowboy’s business line is 678-xxx-xxxx.

Efterfest med the Stones

Sao Paulo dokumentarfilm festival pagar just nu och i fredags var jag och JS och sag den svenska dokumentaren "Rolling Like a Stone" som visas pa svensk tv ikvall. Tragikomisk, sorgsen och underhallande (Ola Stroms sjalvbelatenhet ar stundom mer underhallande an pinsam, fast mest pinsam). Regissoren Mangus Gertten var dar och talade om filmen. Alltid kul att traffa folket bakom filmerna och extra kul med en svensk i SP.
Sjalv tyckte jag dock jag att filmen "Who Buried Paul McCartney", som visades innan, var snappet vassare. En hollansk film om myten att Paul var dod som spreds over varlden 1969. It's all a conspiracy!

Santos tranar

Halva Santos fotbollslag sprang forbi mig nar jag var och joggade i Ibirapuera parken i eftermiddags (de spelar i brasilianska motsvarigheten till allsvenskan). Det hangde ett behagligt moln av eau de cologn over dem och de lamnade sma fina luktspar efter sig sedan den hade sprungit forbi. Jag hade en stor lust att busvissla efter dem!

Midvinternatt

Har jag sovit gott hela natten sa ar det riktigt behagligt att borja jobba vid fyra. Kanner mig som tomten i Rybergs "Tomten". Endast Basilika ar vaken...
Det ar jag och mina laptops omsluten av glodlampans mjuka ljus, medans den morka tropiknatten finns kvar pa andra sidan gardinen. Det ar en kopp te och tystnad. Det ar bara jag och mitt jobb, siffror och analyser, inget annat som stor.

Valfrihet

Det ar sannerligen ett lyxproblem att ha manga valmojligheter. Att inte kunna valja. Jag har fornarvarande mitt eget lilla dilemma. Det galler transportval.
Jag ska ta mig upp till Skottland i juni for ett brollop. Ska jag flyga direkt fran Sverige eller fran London? Jag tror det blir London. Ska jag flyga alls eller ta taget? Det blir nog flyg. Ska jag flyga till Edinburgh dagen innan och stanna hos JSs syster en natt, eller ska jag flyga direkt till Glasgow pa morgonen av brollopet? Det senare verkar lite riskabelt sa det blir nog att jag aker upp dagen innan. Fran vilken flygplats ska jag flyga? Gatwick, Luton eller Stansted? Ja, det beror ju pa var jag kommer att sova natten innan? Hos S vid Marble Arch, hos P vid Baker Street, hos Isa i Wimbledon eller hos R&L i Clapham? Vet inte. Och ska jag flyga Ryanair eller EasyJet? Det beror pa.

Har inte lyckats boka biljett an.

Ships that Pass in the Night

JS och jag arbetar under valdigt olika tider pa dygnet. Igar gick han och la sig vid halv fyra, da jag skulle ga upp. Imorse kom han till sangs vid tre och en halvtimme senare steg jag upp.

Var och sag Capote igar. Vad jag gillade med filmen var itimiteten den formedlade. Den lagmalda musiken, tystnaden, Seymour Hoffman's nariga lappar, ljudet av tyget i hans klader nar han ror sig, hans sma suckar och smackande. Och hur han har lyckats att smalta ned for att passa Capote's mycket mindre kroppsbyggnad (kamera vinklingarna ar genialiska for att fa Seymour att framsta som kortare och mindre). Det vilar en obehaglig sexighet over det groteska brottet som beskrivs i filmen. Ger mig samma kansla som nar jag i undre tonaren satt och laste "Kriminalkronikan" hemma hos mormor och morfar under langa sommardagar.

Karnival

Det ar annorlunda med jobbet jag har nu. Har inte tillstymmelse till post-holiday blues. Tvartom var jag sa glad att komma tillbaka till Sao Paulo igar eftermiddag och kunna jobba nagra timmar. Borjade nastan grata nar vi stod pa busstationen i Paraty i forrgar och insag att de forsta direktbussarna var fullbokade och att vi inte skulle kunna vara hemma forran vid tio pa kvallen. Overvagde att ta forsta morgonbussen upp tillbaka till Rio istallet och flyga darifran, men vi insag att med lite trixande skulle vi kunna ta oss hem till Sao Paulo. Efter tva bussbyten var vi tillbaka hemma i lagenheten igar vid tre pa eftermiddagen.

Det ar bara att konstatera att jag inte ar nan beach-brud. Jag ogillar sand, hog luftfuktighet och det kladdiga kanslan av intorkat saltvatten pa huden. Tycker att det ar kul att bada i havet men sen vill jag skolja av mig och satta mig i skuggan. Just darfor var Ilha Grande toppen. On ar valdigt vacker och har en uppsjo av vandringsleder. Sa jag och JS vandrade under tva dagar. Over berg och genom regnskog (vi sag apor!). Vi badade i vattenfall, naturkligt skapade bassanger (fran backar) och vid vackra strander. Jag glomde att ta med mig mina vandringssandaler sa jag kopte ett par "hiking havianas", vilket ar brasilianska flip-flops med en extra rem over halen. Inte helt idealiskt kanske men det fungerade bra da jag kunde vada med dem pa. Nu har jag dock ett par blaffiga sprukna blasor pa vardera fot.

Kunde ocksa konstatera att jag inte skulle kunna bo i Rio. Det ar for varmt och for mycket turister. Sao Paulo har knappt nagra turister alls och darmed fa ficktjuvar eller folk som forsoker rana dig pa nagra fa reais. I Rio kom en kille pa kanske 10 ar upp till mig pa gatan och viskade att jag skulle ge honom mina pengar da han hade en pistol i fickan och att jag inte skulle ropa pa polisen. Det var mitt pa dagen, pa en av de mest folkrika gatorna i Copacabana. Killen hade knappast en pistol i fickan. Vad som oroade mig mer var sprejburken han holl i handen och som han latt kunde spreja mig i ogonen med. Jag tog anda risken att boja mig ned nagot och saga att jag trodde att det var en valdigt dalig ide, sen gick jag raskt darifran. Men jag kunde aldrig riktit slappna av i Rio, hela tiden koncentrerad pa vilka som fanns runt mig. Och all fattigdom blir sa synlig i Rio. Gangen med barn, prostitutionen, tiggarna, the con artists. Allt det finns ju har i Sao Paulo ocksa, det ar bara inte lika synligt fran dar vi bor. Har i Moema promenerar jag sakert omkring vid midnatt. Langs Copacabana vandrar jag spant och med flackande blick, aven om det ar massor med manniskor i rorelse runtomkring.

Karnivalen var dock en upplevelse och jag tror sakert att vi kommer att gora det igen. Det var precis sa som jag forvantade mig - lite galet, mycket farggrant, svettigt och mycket trummor. Var utanfor Sambadromen och sag alla kostymer och flottar, vilket var alldeles fantastiskt och tacky pa samma gang. Var aven pa ett par kvarterskarnivaler kring Copacabana och Ipanema och sjong och dansade. Ont i fotterna fick jag men det var det vart.

Hipp hipp hurra!

Jag fyllde 30 forra veckan. JS har fatt bokkontrakt. Och imorgon aker jag upp till Rio och sen vidare till Ilha Grande for en veckas karnivalsledighet. Det ar mycket att fira just nu!

My funny Valentines

Var till Skye bar igar for Valentine's Day firande. (Det ar nog forsta gangen jag verkligen har firat alla hjartans dag med en pojkvan - att jag och V gick ut och at middag den 14 februari for tva ar sedan var endast en tillfallighet, en vanlig middag en vanlig vardagskvall.)
Uppkladda (vilket for tillfallet betyder vad som helst bortom bomullslinnen, gympadojjor eller flip-flops). Cocktails & champange, ostron & sushi.

Kall dusch

Var gas boiler slutade fungera igar. Visserligen bor vi i tropikerna men idag ar det gratt och trist ute och jag vill ha en varm dusch och tvatta haret. Lite trumpen.

Igar satt jag och forsokte skriva ihop en lista med potentiella sommar jobb at lillebror. Kom ihag vilken angest jag hade varje februari nar jag gick pa universitetet. Februari var namligten jobb-sokar-manad. Jag skrattar mig lycklig varje dag som jag inte behover soka jobb.

Alper & karnival

Linna ar pa vag till Turin och lite avensjuk blir jag. Vill ocksa till alperna. Men vi har planer pa att flytta till Barcelona efter Brasilien och da hoppas jag att det blir mycket skidakning, med Pyreneerna alldeles runt knuten.
Barcelona maste forresten vara en av europas bast placerade stader. Playa mitt i stan och manga bra strader pa lagom avstand. Dar finns vindistrikt och medeltida byar. Medelhavet och skidbackar.

Igar var vi och sag pa karnavalsrepiditionerna for en av Sao Paulo's sambaskolor, Tom Maior. Harligt "bateria" (trum band) men dansarna behovde ova en hel del till... Fastnade i trafikstockning pa Faria Lima vid midnatt nar vi var pa vag hem och hoppade ur taxin och gick hem genom regnet.

Har haft en slang av matforgiftning den har veckan. Eller sa har jag borjat bli overkanslig mot nagot. Inte helt saker men i mandags lag jag pa soffan mest hela dan och kved (pa jag inte spenderade tid i badrummet dvs) och igar fick jag ont i magen igen. Har beslutat att avsta fran mjolkprodukter tillsividare, da den enda gemensamma namaren jag kan finna till det tva utbrotten ar ost.

Sverige, Sverige älskade vän

JS klackte igar ur sig att han garna provar pa att bo i Sverige natt ar. Jag tror att han finner iden om det svenska svarmodet tilltalande. Six Feet Under i gigantiskt format. Bergman och Noren. Morker, depression och galen kreativitet. Jag sa att han i sa fall fick flytta dit sjalv. Han har spenderat en vecka i Sverige, forra sommaren. Det har nog gett honom en nagot forljugen bild av landet. Jag alskar ocksa Sverige pa sommaren. Och flera ganger har det hant att jag efter en sommar med fest, lediga dagar i stugan, bad i sjon och langa promenader genom ett hjartskarande vackert Stockholm har bastamt mig for att stanna. "Sverige ar ju helt underbart" gar resonemanget, "inte alls som jag minns det. Folk ar trevliga, naturen ar underbar, det ar tryggt och lugnt och sakert". Det slutar alltid pa samma satt - fram emot november biter jag pa naglarna i rent frustration. Kanner mig konstant trott och bortdomnad. Vid jul flyr jag.

Sverige ska avnjutas i lagoma mumsbitar. Och bor dyrkas pa hall.

Sao Paulo i mitt hjarta

Var och sprang i Ibirapuera parken igar eftermiddag och kande sa intensivt att "nu, nu ar jag faktiskt i Sao Paulo". Jag har ju kommit tillbaka hit gang pa gang under sa manga ar. Bott pa olika stallen och varit har av olika orsaker (jobb, semester) men till parken kommer jag alltid. Sa igar var jag och sprang samma runda som jag brukade springa nar jag var har i 2000-2001 (ok, inte riktigt samma, da hade jag bra mycket battre kondis an nu och kunde latt kora pa i en och en halv timme i gassande solsken, nu fick jag stundom ga, aven om det var svalt...) och jag far sa lustiga flashbacks. Samma roda jord som jag trampar, samma kurvor pa stigen, samma tradrotter som sticker upp, samma palmtrad, men nu ar jag har av helt andra orsaker, har ett annat jobb och oandligt mycket mer fritid.

JS ar i Rio nu med sin familj. Planen var att jag skulle aka dit och mota upp men jag orkar inte (har inte lust?) att flyga upp idag och tillbaka imorgon. Har ingen lust att lamna Sao Paulo den har helgen.
Nar vi var i Rio over nyar sa kom vi gang pa gang pa varandra att behova ta Sao Paulo i forsvar. Infodda Cariocas (Rio bor) kan inte forsta varfor vi bor i Sao Paulo. Sarskilt som vi med vara flexibla arbeten kan jobba varifran som helst. Och visst ar Rio underbart. Vackert med de grona kullarna, havet och stranderna. (Sao Paulo ar knappast vackert pa det dar storslagna sattet som Rio ar, men jag tycker att staden har sina ogonblick - som nar solen refleteras pa alla vita hoghus.) Men det ar ocksa sa mycket flard och yta. Speciellt i Ipanema dar vi bodde over nyar. Sa mycket struttande och fjadrar. Det finns inget installsammt over Sao Paulo. Take it or leave it. Det jobbas hart i den har staden, regionen star for huvuddelen av Brasiliens inkomst. Det ar stort, det ar koatiskt, det ar fororenat men det ar en riktig "stad". Ingen latar sig pa stranden har inte! Eller sa ar vi bara avundsjuka... Men jag vet att nar jag landade pa Congonhas (innerstads flygplatesen nara oss) den 2a januari sa var jag glad over att vara tillbaka. "Hemma" i nan slags mening.

Samba!

Jag jag var liten var Brasilien synonymt med samba for mig. Pappa spelade ofta samba och brukade ge mig kassetter med musiken fran de basta sambaskolorna efter varje karnaval. Men sen jag kom till Sao Paulo for snart tre manader sedan har jag knappt hort nan samba. Vi var och sag ett samba band ett av de forsta helgerna efter min ankomst, men utan radio blir det inte sa mycket musik har hemma.
Sa horde jag plotsligt sambatoner utanfor fonstret alldels nyss (det ar svalare idag, molning och det regnade imorse), sa jag hoppade ut pa balkongen och sag en volkagnsbuss med stora hogtalare sakta glida forbi. Och jag blev sa glad. For att jag ar har. For att det ar karnival om en manad. Och da ni, da lar det bli mycket samba!

Taggad av Eponine

Four jobs I’ve had in my life: Nationalekonom, Finansanlytiker, Banktjansteman(kvinna) och Lararvikarie (2 dagar) - med undantag for lararvikariatet har jag alltsa aldrig haft ett jobb dar jag inte anvant Excel! Trakmans!
Four movies I can watch over and over: Det stora bla, Fanny och Alexander, Bridget Jones och Dangerous Liasons.
Four places I have lived: Stockholm, Mexico City, Kopenhamn, New York
Four TV shows I love to watch: The West Wing, Sex and the City, Parlamentet, Cold Feet
Four places I have been on vacation: Skane, Indien, Rio, Thailand
Four websites I visit daily: DN, FT, Hypodea och Expressen
Four of my favorite foods: Vietnamesisk Bun med grillat flask, sushi, mammas kottbullar med lingonsylt, faijtas.
Four places I would rather be right now: I poolen, hemma hos S med en kopp te, pa en langpromenad i London genom Marelyborne, Regents Park, Primrose Hill, Belsize and Hampstead, med JS pa ett kafe i Barcelona.
Four bloggers I am tagging: Skylla på Hypodea. Eponine och Vivi pa Hypodea har redan blivit taggade...

Pastasallad

Jag at pastasallad till brunch. Det var tredje dagen pa rad som jag at pasta sallad. Visserligen pasta med olika tillbehor, men andock. Var det sa har det var innan jag flyttade ihop med JS? Pasta sallad, cous-cous sallad och soppor pa burk. Och managa middagar pa resturang.
Hade inget vatten hemma sa det blev coca-cola till salladen. Hepp!

Telefonica

Telefonica (vart telefonbolag) ringer och erbjuder telefontjanster vi inte vill ha. Nej tack sager jag. "Det kostar bara 15 reais per manad" sager damen i luren. Nej tack, sager jag igen. "Ni far battre kontroll over era utgifter". Nej tack, nej tack, nej tack. For nagra mander sedan ringde de och erbjod fri nummerpresentation. Nej tack, sa JS. Nagra dagar senare fick vi ett brev dar Telefonica hade kopplat in tjansten anda, gratis pa en provtid pa 2 manader. Vi fick lasa det fintstilta ordentligt innan vi kunde konstatera att vi inte var skyldiga dem nagot och att vi inte skulle behova ringa och avbestalla tjansten (som vi inte hade bestallt) nar "gratis perioden" var over.

I mandags dog var bredbandsuppkoppling. Satt i ko hos Telefonicas tech support i 20 minuter men medans jag pratade med killen i andra anden kom Internet tillbaka. Lite stolt var jag att jag lyckades kommunicera med honom (pa portunol, dvs portugisisk/spanska). Jag avskyr namligen att prata i telefon med folk jag inte kanner. An varre blir det pa sprak jag inte beharskar. Kanske ska jag tacka Telefonica som tvingar mig till telefonen gang pa gang, som ett slags led i att overvinna min telefonfobi.

Sao Paulo med barn

JSs familj har varit har over helgen, vilket inkluderar hans snart sexarige lillebror. Pojken ar valdigt skarpt och mycket charmig men helgaktiviteterna blir ju lite annorlunda an vanligt nar ett barn inkulderas. Dessutom var tvungna att hitta vegetariska aleternativ till JSs pappa och syster (inte helt latt i kottalskande Brasilien) samt att ta taxi overallt da promenad- eller bussalternativet inte uppskattades av alla gasterna. Jag tror dock att de gillade delar av Sao Paulo och det var roligt att visa upp stan for besokare.

Nu har JS tagit med dem upp langs kusten och jag ar ensam hemma. Sag "Closer" igar pa DVD och det jag gillade mest var nog anda London som "backdrop". Kunde dock inte forst hur filmen kunde vara "R-rated". De pratar visserligen om sex hela tiden men det finns ju ingen direkt nakenhet i filmen. Sen var det valet av skadespelare/erskor. Clive Owen passar utmarkt (han spelade ju aven den rollen i teateruppsattningen) men varken Julia Roberts eller Natalie Portman har nan sexig utstralning overhuvudtaget. De ar visserligen bra skadespeleskor men passar inte in rollerna for detta otrohets drama.

U2 hysteri

Igar nar jag gick till affaren sa stotte jag pa en slingrande ko av ungdomar som rackte flera kvarter fran var lokala Pao de Acucar. Forstod snart att de vantade pa att U2 biljetterna for nasta manads konsert skulle slappas och medans jag var inne i affaren oppnades biljettluckorna under stort jubel (biljettboxen var placerad utanfor mataffaren).
Det var en av sommarens varmaste dagar hittills och alla dessa manniskor hade suttit ute i det gassande solskenet hela dagen. De flesta hade paraplyer med sig mot solen och en del gick omkring med ispasar pa huvudet. Jag gillar visserligen U2 och har varit pa flera konserter, men icke att jag skulle utsatta mig for en sadan tortyr! Kanske helt forgaves dessutom - foljande artikel fanns namligen pa BBCs hemsida idag.

Blender

Jag har glomt att beratta att jag kopte en mixer i forra veckan, en sen julklapp till oss bada. Och jag alskar den. Hur jag har kunnat leva sa lange utan en blender ar svart att forsta just nu.
Sen den inforskaffades har vi gjort smooties nastan varje dag. Eller "vitaminas" som de heter har. Banan&jordgubb, banan&mango, banan&papaya&jordgubb&apple&clementin. Ned i mixern med lite mjolk och viola! Jag, som helst inte lagar mat som tar langre tid att tillreda an 15 min och innehaller hogst 5 ingredienser, verkar ha hittat mitt Valhalla!
Igar var jag och kopte en sil och kode sen apple & morot, plus lite vatten, i mixern. Hallde genom silen och vips hade jag ordnat juice! Fast jag maste nog jobba pa proportionerna lite mer.
Nasta vecka ska jag laga Creme of tomato soup - ned med tomaterna i mixern bara. Ah, there is no end to the possibilities!

Mina havaianas

Kan det bli mer brasilianskt? I luv 'em!

Trettiotva grader i skuggan

Det ar varmt nu. Jag har suttit och jobbat i bikini top framfor datorn idag, men tvardrag svalkande genom rummen. Gillar inte luftkonditionering.

Vi hade en riktig Sao Paulo-helg med flera resturangbesok och kultur. Bast var anda koppen kaffe i baren hogst upp i Edificio Italia med panorama fonster. Sao Paulo ar sto-ort...


Det ar for varmt for att skriva. Ska ta mig ett dopp i poolen och sen ga och kopa kyld vattenmelon. Ringde Telia for att kolla upp bredbandsuppkoppling, "du har plats 72 i kon och beraknad vantetid ar 19 minuter". Nej tack.

Froken Duktig

Har jobbat ratt duktigt de senaste dagarna. Pa tisdag kvall slutatde jag inte forran lite efter elva pa kvallen, och da var jag ratt trott eftersom jag gatt upp vid kvart i fem. Jobbade dock inte hela dagen utan hann aven med middag och en halv film. Sen loggade min kollega i Singapore pa sa vi gick egenom en del saker. Det ar 14 timmars tidskillnad mellan Singapore och Sao Paulo och det ar forbluffande hur manga timmar per dag jag & kollegan jobbar ihop. Beror ju pa att vi bade jobbar ratt markliga tider...
Kandes ratt sa patetiskt att ga upp och fortsatta jobba kloclan fem pa morgonen efter att ha lamnat skrivbordet mindre an 6 timmar tidigare, men resultatet var bra och jag var nojd.

Ikvall har jag bakat vete tortillas! Fajitas star vanligtvis pa min & JSs meny varje vecka men har i Sao Paulo har vi bara lyckats hitta tortillas som har importerats fran USA (fran Mexiko vore kanske mer logiskt med fa saker ar logiska i det har landet) och darfor as ruskigt dyra. Av princip vill vi inte betala over 60 kronor for ett paket tortillas sa jag bestamde mig for att baka egna. Laga mat intresserar mig inte (som tur lagar JS bade garna och bra sa jag kan ga och lagga mig matt varje dag) men baka gillar jag, aven om tortillas inte innehaller natt ungsmoment. Kollade upp recept pa Internet och det verkade latt - mjol, bakpulver, salt, olja och vatten. Anvande en vinflaska som kavel. Och det blev bra. Men nu svider mina fingertoppar efter att jag har hackat chili till salsan...

Utpumpad

Idag ar jag helt slut - texten jag skriver for jobbet kraver ratt mycket och jag har ytterligare ett projekt pa gang, med deadline torsdag. Sa nu, vid kvart over tre, sitter jag fortfarande i pyjamas (shorts och linne - det ar varmt idag) och har annu inte duschat. Kommer att vara lika intensivt imorgon och jag ser fram emot fredag och helgen.

Igar lyckades jag inte kopa brandvarnare. Var in i ett par affarer och fragade men alla butiksbitraden tittade undrande pa mig. Rorelsedektektorer och inbrottslarm saljs det hur mycket som helst av, men brandalarm verkar anses helt overflodigt i Brasilien. Inte heller kan jag be JSs familj ta med en fran England nar de kommer nasta vecka, de brandlarm ju innehaller lite, lite radioaktivt material vilket jag antar att man inte far ta med sig pa flyg.

Inte heller lyckades jag skicka faxen till Singapore. De hade gett mig fel nummer. Jag blir sa trott...

Kompott

Vi har slut pa havregryn sa imorse lagade jag apple- och banankompott till frukost istallet for appelgrot. Det var inte gott. Det skulle knappast vara gott senare pa dagen helller men just pa morgonen var det vidrigt. Varm banan! Hur kunde jag vara sa dum?
Jag gillar inte sota saker pa morgonen. Appelgrot ar det sotaste jag kan tanka mig. Honungssmorgasar som jag levde pa som liten gar garanterat bort. Det gor sota flingor ocksa. Jag vill ha salt pa morgonen. Det basta ar rester fran gardagens middag - kall risotto eller kall pasta. Mums! Knackebrod med ost och tomatskivor, med salt, ar en annan favorit.
Nar JS's syster kommer och halsar pa om nagra veckor ska jag be henne ta med sig ett paket Ryvita (dark rye). Saknar knackebrod.

Idag ska jag:
-jobba pa min jobb text (inflations utsikter for 2006)
-skicka ett fax till Reuters i Singapore (lang historia)
-kopa brandvarnare.

Internet i Stugan?

Jag ska ringa Telia och kolla om jag kan skaffa ADSL i stugan. Just nu har vi ingen fast telefon dar overhuvudtaget. Vi sa upp kontraketet for flera ar sen och 2001 sa blaste telefonledningen ned och vi brydde oss aldrig om att fixa den, da vi alltid hade mobil darute. Men nu ska jag kolla upp om det ar vart att fa dit en tekniker och fixa ledningen samt odna till den inne i huset (telefonsladden var alltid en temporar lagning, sa for nagra ar sedan klippte jag helt enkelt av den - inte helt smart kanske...). Vilken lyx det skulle vara att kunna sitta i Stugan och jobba! Hade jag palitligt Internet darute (jag behover mist 1Mb for att kunna jobba, helst 2) skulle jag kunna vara i Sverige hela somrarna!
Jag klarar inte av att bo i Sverige, landet har nan marklig deprimerande effekt pa mig, men jag alskar Sverige om sommaren. Och det skar i hjartat varje gang jag maste landna sommarstugan i Augusti. Men med internet skulle jag kunna uppfylla min drom om att bo nagonstans i Europa (Barcelona, London, Madrid?) men anda tillbringa somrarna i Sverige.
Ska aven ansoka om bygglov. Beroende pa finansieringsmojligheter skulle jag namligen vilja installera dusch i stugan, och da maste huset byggas ut. Kanske kan fa till ett storre sovrum samtidigt - maste fa plats med fler bokhyllor; huset svammar over av bocker.

I love Skype

Skype are helt fantastiskt! Inte bara for att jag kan prata i timmar (om jag nu skulle vilja det) med vanner och familj som har Skype, jag anvader det ocksa for att ringa till folk som inte ar uppkopplade. Och det ar billigt. Sarskilt om man jamfor med att ringa vanlig telefon fran Brasilien. Sa den har veckan har jag och JS ringt till vara nara och kara och onska god jul. Och kunnat prata lange och ditt och datt. Sadan lyx som gor att det inte kanns som vi ar sarskilt langt ifran dem. Dessutom har jag SkypeIn, sa folk i England kan ringa ett vanligt London nummer och sa kopplas de till min Skype. Hur fiffigt som helst!

Imorgon bar det av mot kusten. Forst med buss till Curitba, 6h soder om Sao Paulo och sen tag pa lordag morgon ut till kusten. Darifran bat till Ilha do Mel (Honungson) dar vi ska fira jul. Sen upp till Rio for nyar.

Snörvel

Jag har varit sjuk mest hela veckan. I mandags var jag sa trott att jag var yr och illamaende, i tisdags var jag allmant hangig och i onsdags brot forkylningen ut med feber och ont i halsen. Idag har jag nyst som en tok, men jag har varken feber eller ont i halsen. Har knappt lamnat huset pa hela veckan sa nu hoppas jag pa att jag kommer att bli friskare infor helgen.

Basta Isa messade mig med suverana nyheter - hon har ordnat sa att vi ska fa lana hennes kompis mammas lagenhet vid Ipanema i Rio over hela nyarshelgen! JS och jag hade bestamt att vi skulle aka upp till Rio over nyar men vart vi skulle bo hangde lite i luften. Mojligtvis skulle vi kunna bo hemma hos en familj som JS kanner, men nu far vi istallet tillgang till en hel lagenhet. Genom att familjen kommer att vara borta en vecka sa bestamde vi oss snabbt for att stanna i Rio i fyra natter, istallet for de tidigare planerade tva. Sa nu far vi se mer av Rio, av Isa (som har kommit over fran London for en manad) och far mer "riktig semester". Happy, happy, joy, joy!

Tradgard

Glad Lucia pa er!
Det har varit en hel del Uppsalarelaterade aktiviteter pa senaste tiden. Forra onsdagen var vi och sag Fanny och Alexander pa bio, och i lordags var vi till botaniska tradgarden har i Sao Paulo. Dar har de ett omrade som kallas "Jardim de Lineu", Linnetradgarden, inspirerad av Uppsalas dito. Men hur jag an tittade och tittade, och kollade pa kartan att vi var pa ratt stalle, sa hade jag valdigt svart att se nagra likheter (forutom de laga hackarna). Dom sjalva:


I botaniska tradgarden i Uppsala







I Jardim Botanico i Sao Paulo








Utflykten till botaniska tradgarden var dock i sin helhet mycket lyckad. Vi promenerade i skuggan av traden utan att traffa pa nagra andra manniskor under langa strckor, vilket i Sao Paulo ar en valdig lyx. Sag orchideer och luktade pa olika kryddor. Tittade pa skoldpaddorna i dammen och kikade runt i vaxthusen.

Blogg or no blogg?

Jag ar inte riktigt saker pa vad jag ska gora med den har bloggen. Sarskilt mycket skrivet blir det ju inte... Manga ganger kommer jag dock pa intressanta iaktagelser som jag vill skriva ned, men mellan 10h per dag framfor datorn med jobb, e-mails att skriva till vanner (sarskilt nu nar jag ar har i Brasilien) samt en blogg for familjen, sa tappas de ofta bort. Och ibland ar jag bara sa grasligt trott pa att sitta framfor datorn, att skriva ett blogginlagg ter sig overvaldigande.

Men jag har ett skrivbehov och jag funderar pa vad jag ska gora med bloggen istallet. Har vaga planer att skapa en hemsida med tips on resturanger, cafer, museer, kulturella aktiviteter och allehanda kuriosa for en rad olika stader som jag kanner till hyfsat val. Jag far ofta forfragningar om turist tips och darfor har jag nu en ganska detaljerad "Stockholms guide" i e-mail format, som jag brukar skicka ivag nar nan ska till var vackra huvudstad. Jag har aven knopat ihop en liknade for London (min kompis Dan fran Atlanta ar dar just nu) och kan mycket val tanka mig att skriva ihop natt liknande for Sao Paulo. Och nar kusien for nagra veckor sedan skulle till Buenos Aires fragade han mig om tips (nu har ju inte jag varit dar pa 7 ar sa det var lite svart). Tror att det skulle kunna bli en bra hemsida, men kanske inte en blogg.

Kultur i Sao Paulo

Jag borjar komma in i en rutin har, i alla fall for jobbet. Gar upp vid kvart i fem, vilket later varre an vad det ar (nar jag jobbade i City sa gick jag ofta upp halv sex for att vara pa jobbet vid halv sju, nu behover jag bara satta pa datorn) och jobbar fram till tre, fyra pa eftermiddagen (med avbrott for en god lunch). Da har jag fortfarande fler timmars dagsljus kvar pa dagen och jag och JS tar promenader i parken eller i omradet dar vi bor, gar pa nan utstallning eller gar ut pa middag.

Jag ar forbluffade over det stora utbudet av kulturella aktiviteter i Sao Paulo. Visst, de finns inte museum i klass med Londons ,New Yorks eller Washingtons men mycket annat som pagar. I lordags pagick det till exempel en 24h kulturfestival, sa vi var och sag nagra koncerter och en utstallning. Och i sondags var jag och sag "Petra von Kants bittra tarar" (eller vad den heter pa svenska) pa Fassbinder festivalen som just nu pagar pa Cinemateca har i Sao Paulo. I September var ju jag, mamma och JS och sag operan baserad pa Rainar Fassbinders bok och film, och det var mycket intressant att fa se filmen. Min tyska fungerade forvanadsvart bra (hjalper ju att jag kande till storyn sedan tidiagre) och nar jag inte hange med sa hjalpte den portgusiska textningen.

Pa fredag blir det ytterliagre en koncert och pa lordag hade vi tankt att aka till kusten for tva dagars bad.

Framme!

Ar nu installerad i var lagenhet i Sao Paulo. Med bredband och egen nyckel.
Resan over var gick otroligt smartfritt - jag sov mest hela vagen och JS kom och hamtade mig pa flygplatsen. Vi har en fin liten lagenhet i Moema, ett omrade fullt av barer, resturanger, butiker och nara till den stora parken Ibuerapuera. Har njutit av det fina vadret (aven om gardades +30 tog pa krafterna) och den goda maten. Igar at vi uderbar sushi och sashimi (Sao Paulo har en av varldens storsta grupperinging av japanska attlingar utanfor Japan) och i forrgar njot vi av en varsin stor biff.

Jag jobbade i fredags ifran London, tog en taxi till Hethrow och kom fram till SP i lordags morse. Igar jobbade jag en del, innan vi var tvugna att ga ut for att jaga en natverksadapter (om nan skulle behova en USB/ethernet adapter i Sao Paulo sa vet jag nu vart man ska ga for att hitta en. Jag vet ocksa flera affarer som inte har dem...) och imorsed loggade jag pa 4.45am lokal tid. Det ar sa fanastiskt att jag kan sitta har och jobba, likaval som fran vart hus i Wimbledon!

Vart dagliga brod

Nu ar det lite lugnare - jag har stadat och packat det mesta. Och ikvall blir det drinkar med vannerna. Har laddat kamera betterierna och rensat minnes kortet. Imorgon lamnar jag London. Sa tanker jag inte. Utan "imorgon aker jag till Sao Paulo". Det kanns battre sa. Skulle kunna skriva en lang essa om mina tre ar i den har staden (oh, I love it!) men vill inte trampa ned mig i nostalgi. For aven om jag kommer tillbaka sa blir det aldrig som det varit. "But different doesn't have to mean bad" - det larde jag mig pa Scrubs igar.



(Igar morse gick jag till bagaren och kopte brod)

Panic creeping under my skin

Usch vad dalig jag ar pa att uppdatera men det ar mycket nu... Kom tillbaka fran Stockholm i sondags kvall och pa fredag flyger jag till Sao Paulo. Innan dess ska jag hinna sortera alla mina saker som ar kvar i lagenheten, stada, packa, ordna 20 olika admin saker (ska jag skicka min skrivare med dhl? har jag meddelat ny adress till alla banker, tidningar, vanner, foretag? maste lamna saker som jag inte kan ta med mig hos olika vanner, skicka in reserakningar till foretaget), traffa vanner pa middag ikvall och drink session pa torsdag, samt jobba 10h per dag. Det kommer att vara en mycket trott Basilika som satter sig pa flyget pa fredag...

Ledsen over att jag kommer att missa Wildlife Photographer of the Year, pa naturhistoriska museet. Jag och S har sett den 3 ar pa rad nu. Gillar inte att bryta en sa fin tradition. Ska be henne skicka ett vykort.

Sovmorgon

Imorse satt jag i sangen och laste FT, DN och diverse bloggar pa min laptop innan jag steg up. Det fina med att jobba ifran Sverige ar att jag far en timmes sovmorgon pga tidskillnaden till London.
Annars har det varit ratt hektiskt. Mycket jobb och mycket sociala aktiviteter. Har flangt runt i stan och i lordags var jag ut till sommarstugan. Pa lordag kor jag upp till morfar och sen tillbaka pa sondag for att ta flyget till London. Och hemma vantar packning och stadning av huset, drinkar med vanner och diverse papperexcercise infor flytten.

Chihuly

Det ar alldeles for varmt! Over 20 grader idag och igar kvall var det fortfarande 15 grader vid nio tiden, och fuktigt. En bra ovning infor Sao Paulo forvisso men obehagligt i London i slutet av oktober.

Igar kvall var jag till Kew Gardens med S och tre av hennes vanner och sag en Chihuly's glasskulpturer vid en sarskild "event night" med ljusspel. Alldeles fantastiskt spektakulart! Forsta gangen jag traffade pa Chihuly, var nar jag forst kom till London och spenderade mycket tid pa stadens museer. V&A har en glaskrona hangade i entren och jag blev helt betagen. Efter att ha sett gardagens utstallning tror jag dock att jag uppskattar hans mer tystlatna skapelser. Garna i ljusgront glas. Fast solen, i ett av vaxthusen var hyponitiserande.
Bara en lank till, fran Kew!

August

Jag far ju inte kopa fler bocker, for jag kan inte ta med mig mer till Brasilien. Men August nomineringarna kittlar min lasarnerv, sa det kanske blir nagra stycken kopta nasta vecka nar jag ar i Stockhom.

Mums

Har haft en del fina matupplevelser den gangna veckan. I onsdags var jag med australiensarna till Song Que som ar den basta vietnamesen i Shoreditch och den resturangen vi alltrid atervander till. Maten ar superb och priserna planboksvanliga. Interioren ar trist men med manga goda vanner, och unberbar Bun och fresh spring rolls, sa gor matsalsstamminingen ingenting.

Pa fredagen blev det annu ett aterbesok pa Glas med S och hennes familj. Tyvarr har min alskade Vastkustrora med kraftstjartar inte atervant till menyn (kan det ha varit darfor att det var fler an JS som blev sjuka av den? Jag tyckte i alla fall att det var underbar) men kantarellstuvningen pa toast fungerade bra som ersattare.

Lordagen togs upp av brollopsfirande i Putney. Bruden ar lecturer pa London School of Fashion medans brudgummen ar en Royal Marine (marinkorssoldat?), sa blandningen av gaster var lande grunden for en mycket underhallade fest. Dessutom har jag nu fatt gatt under bage av lyfta svard, formad av Royal Marines i givakt, vid utgangen av kyrkan. Mycket statligt!

London vinner, till och med i november

Over de senaste tva veckorna har jag haft tva snarlika konversationer med vanner fran utlandet som funderar pa att besoka Storbrittanien och Europa. Samtalen (over messengar) startar alltid med "Hey, we were thinking about going to the UK/Europe in November/December. What's the weather gonna be like?" Tja, regnigt, gratt och ratt kallt? "Oh, well, then I think we might skip it..." Och nu blir jag lite irriterad - man aker aldrig till London for att njuta av vadret! Vill man ha sol aker man till Karibien och vill man ha sno aker man till Alperna. Till London aker man for det fantastiska utbudet av kulturella aktiviteter, for resturangerna, for atmosfaren, for barena. Man aker hit och sitter pa gamla pubar och tycker att det ar mysigt och kanner sig intellektuell och sa forbluffas man over att man kan ga overallt (som min van fran Miami - "I didn't bring any shoes without heels! I'm not used to walking.") Lyckades iallafall overtyga min van fran Atlanta att det var val vart att flyga over till London i november, aven om jag inte kommer att vara har. Med vannen fran Mexico/NYC gick det dock samre - "I'm afraid the days are going to be so short". Jo, det kommer de ju vara i december, men knappast sarskilt mycket kortare an i NYC. Och det kommer ju att finnas massor av julbelysning. Hon bestamde sig for att flyga till Israel istallet. Jag rostar fortfarande pa London.

Nobel

Traffade blogger vannerna Eponine och Vivi igar for middag och nagra glas vin. En trevlig kvall och det var sa roligt att traffa dem "live"!

Gissningsleken kring nobelpristagaren i litteratur blir allt intensivare. Jag skulle vilja se att Joyce Carol Oates fick priset men argument "akademin kommer inte att ge priset till kvinnor tva ar pa rad" slar mig i huvudet. Skulle nagon forundras om akademin gav man priset tva ar pa rad? Men sa ar det, man ar personer, forfattare, medans kvinnor ar "kvinnliga forfattare".
Mario Vargas Llosa ar en annan forfattare som jag gillar och som ar uppe pa diskussionslistorna. Tomas Transtromer har jag tyvarr aldrig last, aven om jag har nagon bok av honom staende i bokhyllan i sommarstugan.

Det ar rorigt hemma nu med boxar overallt. JS har packat i tva dagar. Jag ska packa ikvall. Naja, det ska val inte vara sa svart, jag packade ju allt for bara 4 manader sedan nar jag flyttade in.

Bodil

Bodil Malmstens blogg ar sa fin att jag ryser. Enkel och knivskarp.
Har i London ar det sommar igen - igar fick jag ha fonstren oppna i sovrumment nar jag satt och jobbade. Var ute och sprang in Merton Hall Park pa kvallen och sen var jag och JS och at pa var locala indiska resturang. Sommarkvall nar vi gick dit. Varmt och morkt som i Augusti.

Kulturell sondag

Vi hade middag hemma i lordags. 10 personer runt bordet. Tva gaster fick ta med sig egna stolar men alla var glada (som jamforelse kan namnas att vi har 12 vinglas, men bara 8 stolar - sager val en del om vara preferenser). Jag stod for efteratten och fick ringa upp styvmor for att fa receptet pa hennes goda applekaka. Kakan blev en succe men vaniljsasen tyckte jag inte blev nagotvidare. Nasta gang ska jag bjuda pa glass till, det blir enklaren.
Fin blanding pa folk och jag tror att alla hade roligt. Manga flaskor vin gick det at men vi lockades inte riktigt gora slut pa cachacan som anvandes for carphirnhasen.

Pa sondagsmorgonen var jag faktiskt inte bakfull men pa smavresigt humor da vara excentriska (and not in a charming-excentric kind of way) grannar satte igang och spela U2 pa hogsta volym klockan kvart over atta pa morgonen (sen spelade de mest hela dagen foutom tre timmar pa kvallen bara for att borja vid halv tolv pa kvallen igen), sa jag gick upp och gick til badhuset for en halvtimmes simming. Sondagen fortsatte i konstens tecken da jag och S mottes upp vid the Royal Academy och sag pa Munch utstallningen (jag tror att den var i Stockholm tidigare, den ar iallafall ihopsatt av Moderna Museet). Darefter var vi till en japansk resturang och vid fyra sa traffades jag och JS vid Tate Britain for att se Degas, Toulouse-Lautrec och Sickert utstallningen. Det ar mycket som vi vill hinna med innan vi aker.
Stillsam sondagsmiddag hemma med goda spanska korvar som Vic hade med sig fran Spanien forra helgen. Sag Maria full of grace pa kvallen. Film som beror (pa flera satt - jag fick krakreflexer av den...)

jobbtankar

Jag tror att jag spenderar for mycket av min lediga tid med att tanka pa jobbet. Stod vid busshallpalatesen igar kvall (efter att ha varit och halsat pa fina Isa som just kommit tillbaka fran sin smekmanad) och tankte pa jobbet, gick och la mig och tankte pa jobbet, vaknade imorse vid halv sex och tankte pa jobbet.
Inte bra. Jag borde tanka pa andra saker, som den narstaende flytten, pa att fa igang portugisiskan, pa alla utstallningar jag vill sa i London innan jag aker, vilken resturang jag ska valja for min avskedsmiddag for vannerna, vilka klader jag ska ta med mig till Brasilien och vilka jag ska ta tillbaka till Sverige.

Brittiska hus

Det ar helt otroligt - det ar kallare innomhus hemma hos oss an det ar utomhus! Jag har frusit som en hund de senaste tva dagarna och varje gang jag gar utanfor dorren blir jag forbluffade over hur behagligt det ar ute. Borde flytta ut i tradgarden och anvanda grannens wireless bredband istallet...

skal

Det har kanske varit lite for mycket fest pa senaste tiden - och mer lar det bli. Hade en drink session med gamla jobbarkompisarna i onsdags. De fran forr-forra jobbet, med det trevliga folket, vi som fortsatter att halla ihop som en enerverande gymnasieklass som inte fattar att vi vuxit upp, fastan det nu ar nastan tva ar sedan vi jobbade ihop. But I love them boys. Ol och champange blev det. Mycket champange. Och Basilika var rund under fotterna nar hon bestamde sig for att ga hem. Och ont gjorde med mest hela dagen igar, jag var for bedrovlig. Men gick anda ut med JS och Vic for middag och vin pa the Fire Stable in Wimbledon Village (rott vin, kunde inte tanka mig att dricka vitt, paminde for mycket om champange).
Ikvall ska jag traffa Deb for drinkar och sa ska vi ga och se den har utstallningen pa National Portrait Gallery. Imorgon blir det middag med S och Ad, vilket ska bli skoj. Men sen maste nog min lever vila lite. Aj.

Brasilien

Nu tror jag att alla de narmast berord parter ar informerade sa nu kan det bli blogg-officiellt ocksa - jag och JS ska flytta till Sao Paulo i Brasilien!
Jag har ju jobbat i Brasilien tidigare och JS har pluggat dar, sa vi kanner ju bada till landet och gillar det. Jag har funderat ett bra tag pa hur jag skulle kunna flytta till Latinamerika igen och med mitt nya jobb, dar jag kan jobba varifran som helst sa lange jag har bredband, sa blir det mojligt. JS hade planer pa att flytta dit och jobba som frilansare innan vi traffades och nar vi sen borjade dejta sa foll allt pa plats. Sa JS har nu sagt upp sig fran jobbet och han aker over i slutet av oktober for att ordna med lagenhet, etc. Jag flyger over i mitten av november och sen ar planen att stanna i 6 manader (jag kan inte fa arbetsvisum sa jag kommer att vara dar som turist, vilket man kan vara i hogst ett halvar), vilket betyder att vi kommer att vara dar over jul och nyar, samt for karnivalen i februari! Och det kommer att vara sommar och varmt istallet for gratt och regnit i London.

Fast visst kanns det sentimentalt att lamna London. Jag tycker fantastiskt mycket om den har staden. Men samtidigt tror jag att det ar bra att aka harifran ett tag - det ar sa latt att dras in i spiralen kring huskop, hogre lon och fantastiska (men korta) semestrar, vilket man sa latt borjar tro att livet handlar om nar man bor i London och jobbar inom finansvarlden. For det ar ju liksom det alla pratar om. Men jag vill bra mycket hellre uppleva andra kulturer an skaffa mig massiva huslan (det senare kommer sakert, sinnom tid).

Vi ar inte riktigt sakra pa vart vi tar vagen efter Brasilien. Barcelona star hogt pa listan men kortare vistelser i stader som Prag, Paris och Berlin poppar ocksa upp. For mig ar det ju enkelt - en lagenhet med bredband ar allt jag behover, men det beror ju pa hur JS kan skaffa jobb. Otroligt spannande ar det iallafall!

Stickad kofta och strumpor

Det ar rengnar, ar gratt, morkt och kallt ute. Sadana har dagar ar jag sa glad att jag kan jobba hemmifran. Men jag langtar efter havregrynsgrot till frukost men inte tillrackligt for att ga ut och kopa det...

Var upp till Sheffield over helgen och halsade pa JSs familj. Mycket trevligt och familjeorienterat. Jag spelade kricket for forsta gangen i mitt liv (mot JSs 5-arige lillebror), lyckades fa in tva wickets och var makta stolt (mot en femaring alltas).

Smog

Idag har det varit varmt och valdigt smoggigt och det kandes precis som Mexico City. Varm lukt i nasan, mycket avgaser och disig luft. For andra later det har kansske som en mardrom men for mig far det mig att kanna mig som hemma. Tryggt och varmt. Det luktar storstad och disel. Och himlen har en latt brunaktigt skimmer vid horizonten.

Idag laste jag den har artikeln i The Gurdian. Det hande tre veckor efter det forsta bombattacken mot London och alltsa fore den brasilianske medborgaren blev ihaljskjuten vid Stockwells tunnelbanestation. Artikeln pavisar plagsamt val hur latt misstag gors men det kusliga ar polisens ovilja att be om ursakt och deras satt att forsoka rattfardiga sina handlingar. Att de inte endast sa "forlat, vi gjorde ett misstag mn vi maste vara valdigt alerta numera" efter att det hade visat sig att David Mery varken hade sprangamnen pa sig eller compromising material (ursakta engelskan) utan haktade honom och utforde en husransakan skrammer mig. Sjlav faller jag knappast under nagon terrorist profilering (som blond, skandinavisk kvinna) men jag kan sakert raka ut for polisens maktutovande pa nagot satt, eller nagon nara mig.

Ikvall ska jag iallfall ut i den fororenade och farliga staden London for att avnjuta vin och tapas med S.

Kulturblogg?

Pims blog ar alldeles underbart god! Jag vill ocksa ha en blogg med tema! Mat-tema funkar inte riktigt da jag visserligen gillar att ata, men jag ar inte alls lika sofistikerad som Pim (lunch idag: fyra knackebrodsmackor med cheddarost och tomat, samt en burk tomatsoppa). En kultur-blog skulle passa mig battre. Dar skulle jag beratta om utstallningar jag varit pa, pjaser jag sett och bocker jag last. Hmm, kanske en bra ide? I sa fall far jag borja med att beratta att jag igar kvall laste ut Amy Tans "The Opposite of Fate" som ar en samling av minnen, berattelser, noveller, essaer,tal och citat fran Tans liv, bade som forfattare, dotter, hustru och van. Det later lite hogtravande men boken beror - jag skrattar och ryser, forfors och forskracks. Kanns som det ar dags att plocka fram "The Joy Luck Club" och "The Kitchen God's Wife" igen?

I sluetet pa boken finns en "if you liked this, try..." lista:
Wild Swans, Jung Chang --- tick
Speak, Memory, Vladimir Nabokov --- nu pa min lista
Giving up the Ghost, Hilary Mantel
My Invented Country: A Memoir, Isabel Allende
--- jag har flera av Allendes bocker men inte den har
Love in the Time of Cholera, Gabriel Garcia Marquez --- tick
Lolita, Vladimir Nabokov --- tick
The Interpreter of Maladies , Jhumpa Lahiri --- tick
This Boy's Life , Tobias Wolfe
I, the Divine , Rabih Alameddine

Glamhelg

Hade en toppenhelg med mamma, aven om vadret blev kallare an jag hade trott. Det blev lite av en glam-helg och jag tror att mamsen hade det trevligt.
Skiackade ut henne pa egna aventyr pa fredagen och hon kom hem med en superfin kavaj och ater igen kan jag bara konstatera att min mor har en bra mer "ärtig" kladstil an vad jag har. Inspirerad av henne satte jag dock pa mig min svarta kjol med mycket vidd och smal midja och tyllunderkjol nar vi skulle ivag pa London premiaren av "The Bitter Tears of Petra von Kant". Operan ar en adaption av Fassbinders pjas och film (har inte sett nagondera) och den var verkligen bra. Jag alskade dekoren!
Innan vi gick til the ENO, sa motte vi upp med JS for en drink i baren pa the National Portrait Gallery. Fin utsikt och mycket trevlig bar.

Pa lordagsmorgonen tog vi det valdigt lugnt. Tog med mig mamma till bargeriet och kopte underbara croissants och morkt brod och sa smaningom tog vi oss in till stan. Gick runt i Marylebone (mamma har ju varit i London forut sa sa mycket sightseeing behovs inte langre), fikade med S och sen gick vi ned mot South Bank. Skulle titta pa the Thames Festival som pagick i helgen men det var sa otroligt mycket manniskor att vi istallet tog en sidogata och promenerade till Tate Modern. Dar tog vi en kaffe innan vi gick och sag Frida Kalho utstallningen som nu pagar dar.
Vi ar ju bada stora fantaster av Kahlo och har last atskilda biografier om konstnarinnan och nar jag bodde i Meixco och mamma kom och halsade pa sa var vi till Casa Azul.
For mig var det andra gangen jag sag utstallningen (JS har redan varit dar 4 ggr med olika besokare) och det lar nog bli mist en visit till innan den stanger i borjan av oktober. JS ar ju Tate medlem sa vi kan ga hur manga ganger som helst.

Efter utstallningen fortsatte vi det latinamerikanska temat och gick och at middag pa en Peruansk krog. Dar utspelade sig ett drama vid bordet brevid som vi skamlost lyssnade pa och jag och JS sitter nu och slipar pa en pjas alternativt kortfilm om vara bordsgrannar.

Pa sondagen tog jag och mamma en langpromenad i Wimbledon Common och sen at vi en sedvanlig lunch pa Wagamama. Foljde med henne till Hethrow igar, sa det blev nastan 3 timmar pa tunnelbanan for mig. Nar jag kom hem holl JS pa och laga middag och han och John gick hyrde "Life Aquatic" som jag gillade. Fast de forstod inte Jaques Cousteau hyllningen/paraodin.

Felinbunda bocker

Jag verkar ha en valdig otur vad det galler mina bockers packetering och nu har det hant igen - boken om Brasilien som jag fick hemskickad fran Amazon i onsdags (Brazil - Life, Blood, Soul av John Malathronas) har fatt sidorna bunda i fel ordning (41, 42, 45, 46, 43, 44, 47, 48). Ska ta och ringa dem och se om de kan skicka en ny bok.
Forsta gangen det hande mig var pa universitetet, da jag fick Elizabeth Wurtzels "Prozac - min generations trost" i present. Halvvags in i boken inser jag att 50 sidor saknas, sa det har jag aldrig last ut. Fast det star fortfarande kvar i bokhyllan. Efter det hade jag ett uppehall pa flera ar innan jag nu nyligen draddades av flera felinbundna bocker i rask foljde. Forst var det Time OutLondon boken som jag fick av Deb i julklapp. Efter nagra manader insag jag att cirka 20 sidor hade dubblerats och tagit platsen for de ovriga sidorna. Sa foljdaktligen finns det delar av London som jag nu ar helt ignorant om. Darefter foljde vampyrhistorien i Blackeberg ("Lat den ratta komma in") som jag plockade upp i Pocket shopen pa Arlanda och som det visade sig nar jag kom hem, saknade flera av de forst sidorna. Mamma fick ta med sig den tillbaka och i somras kunde jag lasa den i sin helhet.

Hel och ren

Mamma kommer i kvall och agenten som har hand om lagenheten kommer forbi med nagra potentiella hyresgaster vid nio (vart kontrakt gar ut om tva manader), sa jag och JS har stadat och jag ar faktiskt pakladd och kammad fasten klockan bara ar atta. (I vanliga fall byter jag inte om forran vid elva-snaret.)
Telereparatoren ska ocksa komma, nangang mellan atta och tolv, men honom har vi inte stadat for. Telewest's taskiga service fortjanar inte ett valstadat vardagsrum!

Kevin Pietersen

Jag har bitit ned nagra naglar, jag har inte kunnat gatt och handlat (sa jag at burksoppa till lunch och nu ar jag hungrig) men nu kanns det sakert att England kommer att vinna the Ashes det har aret. Dagens match kommer att bli ett draw tack vare regnit Brittiskt vader och the rock-and-roll batsman KP.
Ah, I will remember this summer! *leende*

Matens psykologi

Igar var jag och JS pa en gruppdiskussion drink resturang atande. Vart vi gar, varfor, kanslor kring mat, var vi anser att vi far "varde for pengarna", varfor man gar tillbaka till vissa stallen, vad man kan tankta sig tumma pa och vad man inte kan, osv. Det ar nagra bekanta till mig som funderar pa att oppna en ny resturang och ville ha feedback pa olika concept. Riktigt intressant och jag borjade tankta pa vilka kanslor jag associera med resturang besok och vad jag uppskattar hos olika matstallen.
Vi var en grupp pa atta personer och det var en tjej dar som verkade sa himla trevlig, smart och valtalig. Dessutom hade hon en jattefin gron stickad troja. Henne skulle jag vilja bli van med! Men hur raggar man potentiella vanner? Lyckades inte ens prata med henne. Far nog noja mig med den grona trojan som jag sjalv haller pa att sticka just nu. Den kommer att bli jattefin!

Imorgon ska vi pa brollop -- min van Isa fran Brasilien gifter sig. Isa ar en av mina vanner som hangt med jorden runt. Vi larde kanna varande i Sao Paulo 2000 da vi jobbade ihop. Sen flyttade jag till New York och 7 manader senare (den 11 september 2001 for att vara exakt) flyttade Isa till NYC da aven hon hade blivit transfered via jobbet. Aret efter lamnade jag NYC och hamnade sa smaningom i London medans Isa flyttade till Rio. Forra sommaren kom hon pa besok till London, blev handlost foralskad i en man och stannade kvar. Imorgon gifter de sig och i slutet pa manden flyttar de till Wimbledon. Sa fran att ha bott i samma kvarter i mangmiljon staden Sao Paulo, kommer vi nu bada att bo i Wimbledon. Kram pa henne!

NOLA

Jag blir sa upprord, ledsen och arg nar jag laser om vad som hander i New Orleans. Och fina vannen T har flytt till Atlanta med flickvannen och jag vill bara krama om honom. Vet inte hur han mar, hur mycket de fick med sig eller vad som har hant med deras hus. Visst, de tillhor ju de lyckligt lottade som kunde ta sig ut ur stan med egen bil och har vanner att bo hos, men det har ar en av mina basta vanner och da blir allt sa personligt.
Tittar pa flybilderna over staden och tanker - den gatan gick vi hem pa sent pa natten under Mardi Gras 2000, dar gick sparvagnen, dar festade vi. Jag var i New Orleans i en vecka och jag tror aldrig att jag har festat sa kontinuerligt som jag gjorde dar. Minns att jag vaknade vid ett-tiden pa eftermiddagen (jag kan vanligtvis aldrig sova senare an nio, aven om jag har kommit i sang vid fem) av T som vakte mig och sa att jag maste upp. "Varfor da?" suckade jag under tacket. "Because we have to get to the store and buy beer before they close the roads off for the parades". Det summerade upp hela den veckan ratt fint.

The top quite gone!

Igar skulle jag oppna en forpackning med en ny rakhyvel och lyckades skara mig ordentligt i vanster pekfingertopp. (Varfor forpackar Gilette sina hyvlar som vore de gjorda av guld? Jag ar overtygad om att jag inte ar den enda som har gjort illa mig nar jag forsokte banda upp forpackningen.) Blodet rann och jag lamnade blodspar efter mig i halva lagenheten. Och det enda jag kunde tanka pa var Sylvia Plaths dikt "Cut"

What a thrill--
My thumb instead of an onion.
The top quite gone
Expect for a sort of a hindge

Of skin,
A flap like a hat,
Dead white.
Then the red plush

Brukar vanligtvis inte ha nagot problem med a se blod men igar blev det lite for mycket, sarskilt efter att jag hade blott rakt igenom det forsta plastret. Sa jag var faktiskt tvungen att ta en sving ur flaskan och satt sen med huvudet mellan knana (men fingret hogt i luften) tills dess att jag hade lugnat ned mig. Det blodde ratt ymnigt i 30 minuter men sen kom JS hem och plastrade om mig sa nu har jag ett stort fint bandage som ser riktigt cartoon-aktigt ut! Fast det ar lite svart att skriva...

Edinburgh var toppen! Borde lanka till pjaserna vi sag pa the Fridge (tre stycken) men jag orkar inte. Vi sag en varitee, en hip-hop musikal ("Hip-hopra" framford av tonaringar fran London) samt en mexikansk pjas om tva prostituerade. JS ville ocksa ga och se Froken Julie men den spelades sa himla sent (startade vid tio pa kvallen) och jag var aldrig pa humor for Strindberg vid den tiden. Men nasta ar kanske. Jag vill definitivt aka tillbaka!

Det skottska vadret levde upp till forvantningarna och det blaste otroligt mycket medans vi var dar. Och regnade. Men jag fros aldrig vilket jag hade varit radd for da jag glomt att ta med mig en jacka. Det var dock bra mycket kallare an har i London dar vi igar hade arets hittills varmaste dag (+32 grader).
Vi drack naturligtvis whiskey och at friterad mat (vilket verkar vara lite av en nationalratt i Skottland) samt haggis (kottfars ratt gjord pa lamminalvor). Och det kandes verkligen som om vi var pa semester (annat spark, annat klimat och till och med andra sedlar!) och tagresan ned till London i mandags var trevlig fastan den tog 5 timmar. En del cricket blev det naturligtvis - England vann den fjarde test matchen men det var bra nara att de sumpade bort den chansen, sa det blev aterigen en nagelbitare.

Jag jobbade som en tok bade pa torsdagen och fredagen (funkade bra att koppla upp mig ifran JSs systers lagenhet) och satt upp ratt sent i tisdags, men sa var allt ocksa klart infor gardagens deadline och jag och JS gick ut och firade (jag med super bandage pa fingret).

Mot Skottland!

Idag maste jag vara rasande effektiv - har en stor deadline for onsdag nasta vecka och i eftermiddag tar vi taget upp till Edinburgh, sa jag maste ga tidigt. Sa det blir nog valdigt lite cricket-tittande ikvall... Och pa mandag ar det helgdag har i England och den dagen ska vi mest sitta pa taget ned tillbaka till London. Hoppas att de i all fall har eluttag vid satet sa att jag kan jobba utover batteriets livslangd. Att hoppas pa Internet uppkoppling ar nog for mycket.

Var jag drinkar med gamla jobbet igar (dar JS fortfarande jobbar). Kul att traffa fd kollegorna men oh, vad glad jag ar over att inte jobba i City langre. Kommer upp ut tunnelbanan och far latt klastrofobi over hur trangt det ar pa tottoarerna och alla manniskor i kostym och drakt med nagot jagat i blicken. Sa harligt att "hogklackat" nu betyder fest for mig, snarare an jobb!

Vargtimmen

Vad ar det med tiden mellan tre och halv fem pa natten som drar till sig alla demoner och otyg i ens liv? Varfor kan man aldrig tankta klart och logiskt just under dessa av dygnets timmar? Ar det nagonslags relativitetsteori som gar ut pa att alla probelm under den har tiden pa natten far orimiga proportioner och de minst banala ataganden ter sig overmaktiga?
I natt nar jag vaknade och inte kunde somna om tankte jag pa en text av Linn Ullman som jag en gang laste, dar hon beskrev hur hon vaknar under just dessa timmar och ett troll sitter pa hennes sangkant, stryker svansen behagfullt och berattar allt hon inte vill hora. Tyckte att det var en fantastiskt bra illustration, fastan troll framstar som lite val folklore - demoner och djalvar kan nog oftast passa battre.
Jag forstar inte vafor man kallar midnatt for "spoktimmen". Midnatt ar ju ofta en mycket trevlig tid, sa dar tidigt pa natten och sent pa kvallen. Spokena kommer forst och halsar pa senare.

The Ashes

The Ashes cricket pagar just nu mellan Australien och England, och den fjarde test matchen startar pa torsdag.
Cricket alltid har framstatt som en mycket marklig sport for mig. Om man nu kan kalla den sport - spelarna har vita klader och hattar (som flyger av nar de springer for fort), flera av spelarna ar overviktiga och man tar paus for att dricka te, de verkar salland bli svettiga och medans the bowler bowls (han som kastar bollen - oftast en han) sa haller dommaren hans troja at honom! Reglerna verkade for mig helt ologiska och spelet haller pa flera dagar i rad. Inte undra pa att man foredrar skidakning. Eller i alla fall rugby.

Men sa borjade jag dejta JS, som ar en stor cricket fantast, och sa bodde jag ju alldels i narheten av traditionstyngda The Lords Cricket Ground, sa nar sasongen borjade i varas sa gick vi dit ibland efter jobbet och tittade pa slutet av nagra matcher. Det var da som jag fick den forsta insikten om vad cricket gar ut pa: det handlar inte framst om att folja varenda boll i 5 dagar i strack, utan man gar en eller tva dagar, sitter i solen med sina vanner, dricker ol och Pimms, laser tidningen och pratar med andra runt omkring (cricket askadare ar valdigt sociala). Sjalva cricket-tittande ar mycket mer sporadiskt (sarskilt om det ar en county match pa lagre niva), nasta forstrott. Och sa utbrister man da och da "Ah, good catch!", "Great bowling!" och "Oh, unlucky". Missar man ett bra slag, sa tja, det kommer fler.

Men i och med att jag larde mig reglerna battre sa blev cricket pa TV mer intressant (ingen sol, inte lika socialt och vem orkar mixa Pimms sjalv en lordag eftermiddag?). Da far man dessutom play-back pa alla bra slag, bollar och wickets. Man far statistik (jag alskar statistik!) och sa fact boxes som poppar upp da och da sa att jag kan lara mig uttryck och de mer udda reglarna (det finns 11 satt att fa ut en slagman pa, av vilka jag ar inforstdd med 7).

Dessutom har jag haft turen att se riktigt intressanta matcher den har sasongen. Borjade med en en dags match mellan England och Australien i juni (jag vagrade lamna puben!), medans den andra test matchen i the Ashes var en ritig nagelbitare (England vann) och den tredje var ocksa lite av en pars (draw), och pa torsadg borjar den fjarde.

Men det markliga med min nyvunna fortjusning med cricket ar att jag helt plotsligt blir inslappt i en for mig hittils okand manlig spher. Jag var pa drinkar med nagra kollegor och fd kollegor forr-forra veckan och samtalet gled snabbt in pa cricket. Nar de plotsligt insag att jag visste vad jag pratade om, sag jag en alldels sarskilt glimt i deras ogon. Respekt. Inte sa att de inte har respekterat mig forut. Jag vet att de respekterar mig bade som van och kollega, men det har var en ny sorts respekt. "En tjej som gillar cricket! Svenska dessutom." Och nar jag var ute med mina autraliensiska vanner forra veckan och borjade prata cricket, sa var det samma sak. "So you really know cricket, eh? Rules and all? That's awsome"
Tank om jag hade vetat det har fran borjan - att vagen till respekt fran den anglosaxiska, medelklass mannen gar via cricket, da hade jag satt mig in i sporten langt tidigare.

Sa the Forth Test Match startar ia torsdag formiddag. Och jag jobbar hemmifran. Gissa vart laptopen placeras den dagen?

Regn i NYC, regn i London

Det regnar och regnar och jag sitter i vardagsrummet och jobbar.
Och emellanat laser jag Philips blog fran New York (http://heartisalonelyhunter.blogspot.com/) och kanner mig smasentimental och saknar NYC.
Nar jag bodde dar sa brukade jag ga till jobbet (bodde pa Upper West Side och jobbade i Mid Town), genom parken. Nar mina kollegor horde att jag GICK till jobbet, utbrast den ene efter den andre "jamen, vad gor du om det regnar?". Att jag liksom var helt galen som valde att ga till jobbet (tog 30-40 minuter) darfor att det vissa dagar kunde det ju faktiskt regna! (Och tank - da tog jag med mig paraply!) Jag njot alltid sa av de dar promenaderna. Den enda gangen pa dagen som jag sag dagsljus, fick frisk luft och motion. (Jag jobbade oftast till midnatt och tog taxi hem)

Men det ar inte morgonpromenaderna till den elaka banken som jag saknar, utan att strosa upp langs Colombus Av. Att sitta pa coffee shops och titta pa folk (vilket jag gjorde mest hela tiden efter att jag hade sagt upp mig) och bara lukta pa NYC.

I pyjamas

Oh, I love my new computer! Om jag orkar ska jag lagga in ett kort pa den. Eller pa bada tva (sa att den aldre av dem inte blir avundsjuk).

Det var sa skont att vara hemma igar kvall. Sarskilt som JS var ute pa jobbdrinkar och jag kunde jobba pa anda fram till sju. Det ar inte sa att han hindrar mig fran att jobba men nar kan har kommit hem vill jag ju hellre gora saker med honom an att sitta framfor datorn. Men jag fick mycket gjort och det kandes bra.

Insag att jag inte har varit hemma en kvall pa nastan en vecka! Forra onsdagen var vi pa bio, pa torsadgen var jag pa drinkar och middag med jobbet, pa fredagen var jag och JS till Tate Modern, sag en utstallning, drack vin pa deras balkong och at sen middag vid Bourgh Markets tillsammans med tva av hans vanner. Pa lordags kvallen var jag pa avskedsdrinkar till Yasuto-San som flyttar tillbaka till Tokyo och pa sondagen var vi till the V&A och at lunch i stan. Pa mandagskvallen at jag middag med fina A-C (som ska ivag pa annu en langresa med sin pojkvan) och i tisdags traffade jag Q for middag. I onsdags kvall gick jag & JS pa bio och sag "Festival" som lite uppladdning infor nasta helgs resa till Edinburgh.

Sa jag har alltsa lamnat Wimbledon varje dag de senaste atta dagarna och de flesta ganger har jag akt fram och tillbaka over kvallen. Inte undra pa att det kandes harligt att softa i fatoljen igar kvall!

Aaaaahhhhh

I'm going absolutely mad over this network connection! Jag kan bara inte fa det sa att mina tva datorer jobbar i ett natverk. Nu ar klockan halv atta och jag har redan huvudvark pga att jag inte kan fa det att funka! I helgen lyckades jag i alla fall fa den ena datorn att ansluta till Internet via den andra. Idag gar inte ens det! Vad gor man nar man har sadana har hands-on data problem (jag har kort the instalation wizard, har provat all the trouble shooting suggestions - de identifierar inte varandras IP adresser)? Finns det liksom nan man kan ringa, som en rormockare, som kommer hem till en och fixar problemet? Ska fraga pa Maplin idag (de ar trevligare dar an pa Dixons).

Jag hjarta jobbet

Jag fullstandigt alskar mitt nya jobb! Jag ar helt nyforalskad och gar omkring i nagot slags lojligt rosa rus och ville beratta for varenda kotte om hur faktastiskt jag tycker att det ar!
Det ar toppen att jobba hemifran! Jag far sova langre pa mornarna och behover inte aka tunnelbana och jag kan ga ut och ta en promenad i nan av parkerna har omkring precis nar jag vill. Visst det finns sakert en hel del nackdelar ocksa ("saknar du inte den sociala biten av att jobba tittsammans med folk?" Eh, nej. Inte an iallafall - det kanske sager nagot om mina foredetta kollegor...) men hittills har de inte gjort sig sarskilt ihagkommna. Och friheten att kunna jobba var som helst ifran ar ibland overvaldigande. Nasta helg ska jag prova for forsta gangen da jag och JS aker upp till Edinburgh for en langhelg (Bank holiday pa mandagen). Ska bo hemma hos hans syster och hon har bredband sa jag jobbar darifran pa fredagen.
Och jobbet i sig ar super intressant och mycket intellekutellt stimulerande. Och dem jag jobbar med (de flesta har jag ju arbetat ihop med forut) ar smarta, entusiastiska, hjalpsamma, trevliga och effektiva. Hurra!

Choklad

Var och sag Willy Wonka and the Chocolate Factory igar pa IMAX bion vid Waterloo (tack till media-vannerna som bjuder med oss pa forhandsvisningar!). Inte lika stor filmduk som Cosmonova men stor nog. Som sa manga andra asscoierar jag ju Kalle och Chokladfabriken framst med Ernst-Hugo Jarregards berattarrost och jag far latta valbehagsrysningar bara jag tanker pa det. Lyckades overtala mamma att jag skulle fa nagra chokladbitar varje gang den visades pa TV. Mamma maste nog ha insett att det var nagot valdigt speciellt med det dar barnprogrammet, for annars var det en ganska hard no-candy policy hemma hos oss...
Sa infor gardagens filmvisning hade jag laddat upp med en pase Minstrels (favourit chokladen i England, tillsammans med Green & Black). Sotaste JS hade dock varit och inhandlat en rulle Marabou mjolkchoklad nagonstans vid hans jobb, sa det fanns helt klart barndomsvibbar nar filmen startade.

Finns en del att saga om filmen: jag gillade den helt klart, men det ar knappast nan barnfilm. Och sa mycket Tim Burton! Det ar nastan han som lyser starkast. Men de kunde ha gjort sa mycket mer med dagens teknik. En del av the film sets (svenska?) kandes som om det var 20 ar gammalt (framst den forsta med graset, det var lite Tellietubbies over den). Intressant med Roald Dahls berattelse ar ju att de inte ar sarskilt PC och det blir ju an tydligare pa film (sarskilt pa mega stor IMAX duk!). Feta tyska pojkar, liksom...

"all the horror landlord stories"

YAY!!!! Fick e-mail fran foretaget som hade hand om vart hyresbostad i Maida Vale och vi ska fa tillbaka hela varan deposition! Det har de bestamt. So up yours, herr hyresvard! Han som ager lagenheten har varit a complete jerk under hela aret som vi bodde dar. Allt for manga turer fram och tillbaka for att ga in pa nu men nagra av sakerna var:
- ackligt smutsigt nar vi flyttade in (hyresvarden och hans fru hade sjalva bott dar innan och aven om flyttstadningsfirman gjorde ett bra jobb sa var anda besticken smutsiga, det fanns matrester kvar i mixern, massor av damm bakom elementen, etc, etc)
- han hade lamnat kvar en massa grejer i vert enda forradsutrymme, fastan det inte ingick i kontraktet

Nar han och hans fru nu har flyttat in igen (efter att ha varit ute och rest i ett ar) havdade han att vi hade forstort ett bord genom att stalla ett hett strykjarn pa det, och ville ha £200 for det. Det hade vi aldrig gjort (strykjarnssladden rackte inte ens till bordet) och i den nogranna inventory report som gjordes efter att vi flyttade ut fanns inget marke pa bordet noterat. Som tur ar ar det inte han som suttit pa depositionen, det har istallet det har management foretaget gjort och de har nu trottnat pa hans attityd (han har anklagat dem for en massa saker ocksa) och meddelar darfor att vi far tillbaka vara pengar. Fortsatta diskutioner blir darfor mellan dem och han.

Sa nu ska jag och Deb till att fira med cocktails da vi far tillbaka si-sa-dar £880 var!

Dell kom forbi imorse - med 3 utan de 4 boxar jag skulle ha. Darmed har jag nu en fin wireless mus, en fargskrivare och en laptop vaska men fortfarande ingen jobbdator! "It might come as early as tomorrow" sa killen som levererade sakerna hoppfullt. (Allt skulle ha levereras forra mandagen...)

Wimbledon Common

Igar skulle jag ut for en rask promenad i Wimbledon Common (knana verkar bra men jag vagar inte riktigt jogga tva dagar i foljd sa jag bestamde mig for en promenad pa en timme i stallet) och travade upp till parken och ivag till the Windmill. Darefter gick nagonting snett. Framst jag sjalv. Tog fel vag tillbaka och hamnade i Roehamption Vale. Sa det var bara att knata tillbaka. Hela vagen tillbaka. En timme och 50 minuter efter att jag gick hemifran sa var jag tillbaka vid the Windmill och darifran joggade jag hem. Sa den lilla promenaden blev 2h och 15min och jag drack 3 pints of water nar jag kom hem. Men nu har jag lart kanna parken battre och hittat vackra stigar i tat vegitation

Internationalla Kvinnodagen

Igar var jag pa kvinnlig networking event, allra hogst upp i "the Gurkin", skyskrapan i London's City som ser ut som en sjogruka. Hogst upp pa 39e vaningen var mottagningen (visserligen ingen hojd alls i jmf med NYC - dar jobbade jag varje dag pa 36 vaningsplanet [det var lite jobbigt att ga ned for alla trapporna i hogklackat nar vi en gang skulle utrymma byggnaden] men i London finns det inte sa manga riktigt hoga hus sa det blir speciellt), med 360 graders utsikt over London. Och det hela var mycket inspirerande och larorikt och jag uppskattade verkligen att vara pa en stor sammankonst med over hundra professionella kvinnor.

Och idag ar det Internationella Kvinnodagen och gubbsen pa jobbet skrockade fortjust och undrade nar "Mansdagen" infoll. "The other 364 days of the year" svarade jag och blangde tillbaka.

DN har en riktigt bra ledare idag
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=576&a=387866&previousRenderType=2
Speciellt viktig ar poangen pa slutet med vilken risk kvinnor tar med att stanna hemma mycket/lange med barnen - att de inte far nan pension och vad hander om maken dor? Jag har sett flera sadana exempel dar kvinnan ensamt har "satsat pa barnen" och sen far leva pa existens minimum efter skiljsmassa eller pa enbart folkpension efter makens dod. Sa nar folk (bade man och kvinnor) tittar uppfodrade pa mig och sager "det har ar VART val" och "det har ar bast for VAR familj", sa blir jag alltid lite latt illamaende.

Den andra intressanta aspekten som DN tar upp och effektivt pickar hal pa kd:s krav pa vardnadsbidrag (halla, vem rostar pa kd? De kommer att aka ur Riksdagen nasta ar!) ar ju det att, och nu citerar jag fran DN: "Argumentet att den som själv tar hand om sina barn inte belastar barnomsorgskontot är förvisso riktigt. Men lika sant är att hon (som det ju uteslutande är) inte heller är med och betalar för den barnomsorg hon väljer att inte utnyttja. Och problemet med offentlig service är inte primärt att det är för många som använder sig av den, utan att det är för få som yrkesarbetar och därigenom är med och finansierar den."

Sa idag ar det Internationella Kvinnodagen, vilket jag tycker ar en dag att fira och ge tillfalle at at rikta spotlighten mot de nedtystande kvinnor som ingen hor ifran. Och sen far vi fortsatta, dag for dag, att jobba emot diskriminering, sexism och kvinnligt underordnande i form av idiotiska rubriker i Dagens Industri (se ett av mina tidigare inlagg), plumpa kommentarer for kollegor, inbyggde konsroller och tafsande man i tunnelbanan.