London calling

Ar tillbaka i London, and I'm loving it! Och allt har fallt pa plats sa fantastikt val - bostad ar ordnad (stralande stor och fin fyra rummare i Bayswater som jag ska dela med basta Debs + en till), och tva goda vanner (en fran Hong Kong and en fran nyc) har beslutat att flytta hit. Sa jag gar om kring med en varm och mysig kansla i hjartat som jag inte tror helt beror pa allt rodvin jag druckit de senaste dagarna. Sa beslutet att bryta upp med pojkvannen och lamna Barcelona kanns ratt, aven om det ar svart.

Vulkaner i Guatemala

Guatemala City ar bra mycket varmare an Mexico City. Har till och med legat ute vid poolen ett par ganger. Guatemala ar annorlunda fran vad jag hade forestallt mig. Fattigare. Hade trott att det skulle vara Mexico i mini-format men det ar definitivt mer "central amerika" medans Mexico nog ar lite mer "USA", if that makes sense. Vi var i alla fall till Lago Atitlan forra helgen sa nu har jag fatt mitt lystmate pa vulkaner tillfredsstallt och pa vackra vyer. (Jag kan aven se tre vulkaner fran mammas lagenhet just nu.) Och imorgon aker vi till kusten.

Jag ar valdigt entusiastisk over att flytta tillbaka till London i januari. Men jag maste erkanna att jag hade glomt bort att det ar morkt och ruggigt dar just nu. Kallt och gratt vader har jag liksom inte upplevt sen, eh, mars 2005 eller natt sant.
Min kompis Isa peppar mig over msn att kopa lagenhet nu nar jag ska flytta tillbaka. Jag vill valdigt garna aga en lagenhet i London men jag far angest bara jag tanker pa hela processen att kopa bostad i England (for att inte tala om vad det kostar). Jag har ju fatt sympati-magsar bara nar mina vanner har kopt property... Na, vi far se.

Lago Atitlan

Lago Atitlan

Den har papegojan bet mig i orat i Chichicastenago

Kyligt i Mexico

Sitter i Mexico City och lyssnar pa lite julmedley via Pandora (vilken underbar, underbar liten website) och ar forkyld. Igar hade jag feber och kande mig desorienterad. Idag gor halsen sa ont att jag knappt kan svalja, men jag kan i alla fall tanka klart. Alltid nagot. Men forkylningen var trots allt ett litet pris att betala for den roliga helgen jag har haft (joda, jag vet precis vem jag fick den ifran). Mexico City is still a party town!

Dock ar det s-tans kallt har. Det blir riktigt kyligt i november och december, sarskilt efter ett par molninga dagar nar det inte ens varms upp under dagen. Man skulle ju kunna tro att med all luftfororening sa skulle det finns tillrakligt med vaxthusgaser att varma upp den har mangmiljon staden, men icke. Jag fryser som en hund. Och sa ar husen inte valisolerade heller, eller tillrackligt uppvarmda.
En latinamerikans van till mig skulle pa brollop till Skandinavien forra vintern och hon ringde mig och fragade vad hon skulle ha pa sig. (Min kompis ar mycket mer modemedveten an jag ar, och alltid valdigt snyggt kladd, sa jag blev lite forvanad nar hon ville ha mitt rad.) Hon trodde namligen inte att hon agde nagon klanning som var tillrakligt varm. Det tog ett tag for mig och forklara att aven om det kommer att vara -20 dar brollopets holls sa kommer det att vara varmt innomhus. Hon hade lite svart att forsta konceptet.

NY-LON

New York eller London verkar vara den eviga extentialla fragan bland mina vanner. New York eller London? Var i New York over helgen och det var som att komma hem. Vandrade langs mina gamla gator pa Upper West Side och fastan jag inte har bott dar pa nastan fem ar sa kandes varje steg familjart. Basta S har nu bastamt sig for att stanna i nyc, i alla fall i nagra ar. Glad for henne att hon har tagit ett beslut och att hon verkar nojd med det med ledsen for jag vill ju heller ha henne i Europa. Pa fredag kvallen var jag ute med nagra andra vanner (var vaken i nastan 26 timmar - didn't think I had it in me anymore!) som alla har bott i London tidigare och nylon diskuterades naturligtvis (dock var val inte nivan pa diskussionen sa varst sofistikerad efter fem drinkar...) Sjalv har jag ju lutat mot London i flera ar nu och London ar nog fortfarande favoriten, framst darfor att jag har fler vanner dar. Men efter helgens besok sa maste jag saga att nyc ater har borjat spoka och jag fann migsjalv lasandes lagenhetsannonser (jo, det ar billigare an i London, avan om ordet "billigt" kanske ar fel i det har sammanhanget).
Jag kommer forovrigt att flytta tillbaka till London i borjan av nasta ar. Ser sa fram emot det!

Uppdatering

Sa, det var ett tag sen. Och detta har jag gjort sedan sist:
- haft maginfluensa (det var en smittsam sort, forst blev JS, hans syster och sen systerns kompis sjuk, en och en halv dag senare blev jag dalig. Sa illa daran har jag inte varit sen jag blev magsjuk i Indien for over fyra ar sedan)
- haft gaster (de kommer pa lopande band och vi har tva dagar "ledigt" emellan for att tvatta lakan. Hela oktober har vi gaster, varje helg - tre foraldrar, tva syskon, tva fastrar, tva farbroder och fyra kompisar kommer vi att ha harbargat nar den har manaden ar slut. Borjar inse att det ar sa har att bo i Barcelona och har gastrum.)
- varit och sett Barca spela mot Sevilla (jag ar ingen fotbollsfanatiker men det var kul. Att titta pa fotboll i Barcelona ar lite som att titta pa cricket i England - hela familjer, inga huliganer, inget brak och inga hogljudda ramsor. Valdigt civiliserat)

I helgen flyger jag till Washington (och flyr fran mitt vardinneuppdrag), vilket jag ar helt exalterat over. Washington den har helgen, New York nasta. It's been too long, it's been too long.

Airing my dirty laundry

Forutom en stor terass har vi en liten balkong som vetter mot en liten, liten patio. "Innergard" vore en allt for forskonande beskriving. Det ar en liten oppning mot vilka husets kok och tvattstugor vatter (i den man man har tvattstugor, var tvattmaskin star pa balkongen). Over detta schakt hanger alla grannarna sin tvatt pa tvattlinor a la Lady och Lufsen. Linorna sitter pa sma hjul och sa halar man runt den och hanger upp sin tvatt med kladnypor.
Sedan jag flyttade in for tre och en halv veckor sedan har min skrack varit att tappa klader ned i schaktet. Vi bor hogst upp i huset och jag har hela tiden varit radd for att mina klader ska halka av linorna eller att jag ska tappa nagot ned pa den smutsiga lilla garden. Eller att min bh ska fastna pa grannens lina nagon vaning nedanfor och att jag blossande rod maste ga och ringa pa grannarnas dorrar for att forsoka aterfinna mina underklader.
Och igar hande det. Jag holl pa att plocka in den torra, rena tvatten och pa nagot satt lyckades jag fumla och tappade ett par trosor. Som i slowmotion ser jag mina sma, rosa underbyxor fladdra ned genom schaktet medans jag lutade mig ut over balkongracket med handen for munnen. Och jag ar allt for generad for att vaga ga ned till grannen pa bottenvaningen och be dem ga ut och leta reda pa mina trosor.

Rio i mina tankar

Jag forstar inte varfor jag blir pa snudd av aggressiv nar folk borjar prata om hur mycket de alskar Rio. Senaste det hande var i sondags pa en lunch da jag traffade en chilensk kille som hade rest runt i Brasilien. Och naturligtvis alskade han Rio. Ehm, sager jag, inte riktigt min smak. Jag gillar Sao Paulo battre. "Men staden ar ju sa vacker!" ubrister han, precis som sa manga fore honom. "Och folket ar sa vackert! Och stranderna ar underbara! Och barerna, och den avslappnade livsstilen!" "Kakstader" vaser jag tillbaka, "fattidom, prostitution, kriminalitet och knark. Och avslappnad my ass - de gor ingenting! Allt gar i ultrarapid. Och vet du hur mycket de dar perfekta kropparna pa Ipanema och Leblon har kostat? Allt ar fejk, allt ar yta!"

Vad jag egentligen inte gillar med Rio ar att det ar sa mycket folk. Att det ar varmt och kladdigt. Att man kan se en oljerigg fran Copacabana. Att jag alltid ar pa min vakt nar jag ar dar, med en standig radsla for att jag ska bli ranad. Jag har varit till Rio kanske sju ganger men framst under sommaren, sa jag kanske inte riktigt har en helt subjektiv syn pa stan, sarskilt som jag ogillar strander. Sa jag kanske ska ta och kopa Lisa Nilsson's Rio-album och lyssna pa "Regn i Rio" och forsoka tanka mig ett stilla vinterregn, snarare an de tropiska skyfallen som jag har upplevt dar och tanka vackra tankar om vackra Rio de Janiero.

Ipanema, februari 2006

Skon helg

Annu en helt fantastiskt avslappnad helg i Barcelona, innehallande mycket tidnings- och boklasning pa terassen, en hel del vin, ligga pa stranden, bada i havet (mycket varmare an jag trodde), inte mindre an tva goda kycklingsmiddagar, pannkaksfrukost, kaffe med vanner, samt en joggingrunda i Parc Guell.

I eftermiddag kommer JSs syster med kompis for en veckas semester, sa det lar bli en del kulturella aktiviteter over de narmaste dagarna. Och pa lordag ska vi pa cavaskordefestival. I denna stad behover man sannerligen inte famla lange for att hitta glaset...

Nu har vi fatt upp hangmattan pa terassen

Hippt

Barcelona verkar vara en valdigt "alternativ" stad. Det kan ju ha att gora med att jag bor nara Gracia men ibland har jag banne mig svart att se skillnad pa heroinisterna och de som klar sig i dyra "shabby chic" klader. Och aldrig har jag sett sa manga hockyfrillor (alltsa inte 80-tals stuket utan det dar alternativet som sags ratt mycket i Sverige for nagra ar sedan). Det ar aven en valdigt ung stad. Unga manniskor fran Europa och sydamerika flockas ju hit men man ser aven mycket foraldrar med smabarn, vilket jag inte ar sa van att se i stadskarnor (forutom Stockholm).

Mitt forsok att passa in strackte sig sa langt att jag inte rakade mig under armna pa fyra dagar. Jag ar inte sarskilt alternativ...

Utsikt fran var terass. Man kan faktiskt se La Sagrada Familia skymta fram till hoger bakom grannens parabol. Och rak fram ar Barcelona's egen gerkin. Och bakom det syns havet.

Varlden ar sa stor, sa stor...

Den har artikeln ar over ett ar gammal men jag har kommit ihag den darfor att jag tycker att den ar sa urbotat korkad. Som "tips" for svenskar, och kanske da framst unga, som funderar pa att flytta utomlands anser jag att den ar helt vardelos.
"-Det ska vara som om man jobbade hemma. Man ska ha samma levnadsstandard, säger han. -Kanske lite bättre" sager 40-arige Lars Gothlin som arbetar for ett dotterbolag till Sanvik i Sao Paulo. Pa fragan on tips pa dem som funderar pa att flytta utomlands svarar han "Det bästa rådet är att etablera sig i en svensk koncern som i sin tur är etablerad i världen, säger han. Men man får räkna med att jobba hemma i Sverige några år först."

Ok, jag ar ju bara bott utomlands i drygt nio ar, mot Lars fjorton, sa jag ligger ju lite i la dar men om jag skulle ge tips till folk som funderar pa att flytta utomland sa skulle jag saga: ak! Visst, levnadsstandarden kanske kommer att sjunka men de flesta i varlden lever inte pa samma vis som i Sverige och det ar ju liksom visten med att bo utomlands - att det inte ar som "hemma". Dock tror jag knappast att sarskilt manga unga svenskar som vill flytta ut tar Lars rad nar man kan hoppa pa ett Ryanairflyg och hamna var som helst i Europa med sma medel. Det ar ju liksom det som ar det fiffiga med EU - att man inte behover storbolagens pensonalavdelningar for att fixa visum.
Precis nar jag hade gatt ut universitetet provade jag faktiskt pa att ga den vagen. Soka jobb pa svenska storbolag for att sa smaningom kunna flytta ut. Men det verkade sa grymt trakigt, sa jag tog mig over till nyc istallet och intervjuade med foretag pa plats istallet. Fick ett jobb utan nagra som helst svenskanknytningar och pa den vagen ar det (Sao Paulo-NewYork-London-Sao Paulo-Barcelona).

Bade Silverfisken och Maria har skrivit fint om detta amne.

Barcelona

Semestern i Turkiet var toppen och Istanbul took my breath away. Jag ar glad att regeringen sitter i Ankara sa att jag kan fortsatta att saga att Stockholm ar varldens vackraste huvudstad, for Istanbul visade sig i all sin dromglans under de dagar jag var dar. Visserligen dog mitt kamera batteri sa jag kan inte visa upp nagra solnedgangsbilder med minareter i forgrunden men det gor inget for det hela var sa makalost vackert att det inte skulle ha gjort sig rattvist i bites. Och jag borjade genast planera nar jag ska komma tillbaka. Jobba darifran nagra manader kanske? Lara mig turiska?

Darefter tillbaka i Stockholm nagra stressiga dagar innan jag satte mig pa flyget tidigt pa sondagsmorgonen och tog mig ned till Barcelona dar solen gassade och gjorde mig lite matt. Men det ar fint att vara har. Lagenheten ar stor och ljus (jag har nu eget kontor!) och ligger alldeles nara Parc Guell (Guadi parken). Och jag kommer att fa utemordentligt starka ben av att traska runt i backarna haromkring!

USA resor

Ok, sa andrade resplaner? Kanske. Fick just reda pa att samma dag som jag anlader i DC sa kommer det att hallas en overaskningsfest for min kusin nere i Georgia. Det ar en lordagkvall. Nu ar fragan, ska jag forsoka ordna sa att jag flyger direkt fran DC ned till Atlanta, ga pa festen, traffa vannerna jag har dar nere pa sondagen, jobba fran natt hotellrum sondag natt och sen flyga upp tillbaka till DC pa mandag eftermiddag? Eller, ska jag spendera helgen i DC, sjalv (en av mina kusiner kanske blir kvar) med musiebesok och Barnes & Nobel orgier? Jag tror att det lutar med at det senare for jag blir alldeles matt bara jag tanker pa att flyga ned direkt till Atlanta. Det blir sa himla mycket resande anda under de dar veckorna. Och jag forsoker redan klamma in sa mycket, med ett nyc besok ocksa. Samtidigt var ju tanken att jag skulle umgas med slakten den dar helgen... Sa jag jag vet inte. (Vilka lyxproblem!)

Var ut till Stugan i helgen och intog groteska mangder Ally Mcbeal (mmm, det ar nagot sa ljuvligt med maraton sessioner va tv-serier), satte ihop en Ikea garderob och laste bocker. Och sa badade jag. Sa klart!

Me tired

Jag har jobbat mycket den senaste tiden. Har haft saker hangande over mig som har gjort att jag har varit spand mest hela tiden. Vaknat illamaende nagra mornar. Och nu ar jag trott pa ett satt som jag inte har varit pa lange. Ska ut till Stugan ikvall och inte gora natt under hela helgen. Forutom att rensa takrannorna.

Aker ju till Turkiet nasta vecka men arligt talat sa kan jag inte riktigt rally up the right kind of enthusiasm. Ska pa ett brollop. Och sa blir det en del resande. Och sightseeing i Istanbul. Det ar just det dar att vara social (jag kanner inte sa manga pa det har brollopet) och att GORA saker som nu plotsligt verkar jobbigt. Det jag helst av allt vill gora just nu ar att ligga raklang och lasa. Se lite filmer. Kora maratonssessioner av Weeds, the West Wing, SATC, Ally Macbeal eller X-files. (Hmm, kanske ska ta med datorn ut till Stugan. Har ju ratt manga tv-serier nedladdade.) Men jag kommer sakert att ha det toppen i Turkiet. Och kommer att ha tid att lasa massor. Och fa sova. Och nar jag kommer tillbaka kommer jag att vara sa sugen pa att borja jobba att det kommer att krypa i mig!

And the hunt continues

ok, we're getting closer men fel, fel farg
Den har ser ocksa himla fin ut, men igen, fel farg. Och 100% bomull ar inte riktigt vad jag hade tankt mig
That's more like it

Hostrock

Jag behover kopa en ny hostrock. Inte for att jag hade en hostrock tidigare men anda. En hostrock ar vad som saknas i min garderob. (Och ett par coola sneakers da jag har nott hal pa sulorna pa mina alska gula trainers, and they were beyond all repair. Men sneakers far nog inforskaffas i det Stora Landet i Vast senare i host.) Och jag vet precis hur rocken ska se ut. Grabla. Ga ned till knana. Vindtalig men samtidigt inte allt for tjock. Lite elegant. Precis sa! Tyvarr har jag hittills inte sett nagon sadan rock nagonstans. But I'm still looking for my baby.

Nastan, nastan, men inte riktigt...

Pocket orgie

Igar var jag och tok-handlande svenska bocker pa PocketShopen (fastan jag inte har last ut Bengt Ohlsson's Gregorious an). Jag ska namligen pa semester nasta vecka, vilket inkluderar 5 timmar pa Istanbuls flygplats. Sa jag vill ha massor av bocker med mig. Skriva pa svenska. Sa igar kopte jag:
"Anhorig", Katerina Janouch
"Alla vilda", Birgitta Stenberg
"Valfardsaren", Goran Hagg
"Priset pa vatten i Finistere", Bodil Malmsten
"Den amerikanska flickan", Monika Fagerholm
"Ninas resa", Lena Einhorn

Sen promenerade jag till Stadshuset och satte mig vid battrappan och tittade ut over Stockholm och tankte "nu ar det dags att aka igen". Det har varit underbart att vara har under den har sommaren, och visst kanns det for kort. Jag onskar att juli hade varat langre. Men det kanns anda ok att aka vidare nu.

In Sweden we have something called "Systembolaget"

Min aussie kompis P kommer over fran London och halsar pa over helgen. Pratade men honom i mandagskvall om vad han ska ha med sig (vi ska ut till Stugan och sa har han nagra ideer om att vi ska padla kajak).
Me: And bring your swimming trunks!
P: Isn't it a bit too cold to go swimming?
Me: It's summer in Sweden - it's not a question about temperature, you just swim!

Sen erbjod han sig att ta med nagra flaskor vin & whiskey for helgen
Me: And how were you going to manage that? (Kom ihag att han flyger fran Hethrow, da man inte kan ta vatska genom sakerhetskontrollen) And by the way, you're not allowed duty-free within the EU.
P: Right... Well, why don't we pick some stuff up on our way to your country house? (Han landar pa Arlanda runt tio pa kvallen)
Me: *skrattar hysteriskt* This is Sweden, we have monopoly stores, they close at 6pm on Fridays!
P: Eh, right...
Me: Don't worry, I'll take care of the booze

Var kokbok

Nagot som jag finner mycket lustig och samtidigt valdigt gulligt ar hur min mamma och min styvmor subtilt forsoker fa mig att laga mat. Eller sa tror de att jag lagar mat (i hemlighet) men aldrig bjuder dem. Det hander namligen valdigt ofta nar jag ger komplimanger for nagot gott som de har lagat (bade mamma och styvmor ar valdigt bra pa att laga mat) att de genast berattar for mig hur ratten ifraga tilllagas. Som om jag nagonsin (eller i alla fall inom de narmaste tio aren) skulle fa for mig att:
1) laga nagot mer kompicerat an pastasallad
2) bjuda hem fler an fyra personer pa middag bestaende av nagonting annat an pastasallad
3) laga nagonsomhelst kottratt for fler an fyra personer (jag gillar kott men har ingen aning om hur det ska tillredas)

Till mitt forsvar ska sagas att jag har visst bjudit hem fler an fyra personer (tror vi faktiskt blev femton) men det har varit for brunch. Pankakor, scramble eggs och fruktsallad kan jag visst fixa ihop. Och jag har aven ordnat middagsbjudningar, men da har pojkvannen fatt satt for maten medans jag har ordnat efterratt.

Sleepless in Stockholm

Jag ar vanligtvis inga problem med att somna pa kvallen. Tvartom gar jag garna och lagger mig tidigt. Sover samre pa mornarna dock, vaknar jag har jag svart att somna om och aven om jag gick och la mig vid fyra pa morgonen sa har jag svart stt sova langre an till nio.
Ikvall kunde jag dock inte somna. Var trott vid halv tio. Borstade tanderna, satte pa mig pjamas, laste lite i sangen, slackte lampan och somnade. Inte. Vid ett kollade jag pa klockan. Vid halv tva laste jag ut kapitlet jag var pa. Vid kvart i tva steg jag upp. Tankte att jag kunde jobba lite. Inte for att det far mig att somna men jag kunde ju i alla fall fa en del undanstokat som jag annars skulle har behova gora pa morgonen. Nu ar klockan lite over tre och jag ar fortfarande vaken. Men jag har drukit ett glas mjolk, som mamma ordinerar vid somnloshet, och atit tva digestive kex sa nu kanske jag lullar till mig lite. Eller sa kanske jag bara ska stanna uppe...

Sommarhelg med Deb

Hade en uber-trevlig helg med Deb. Sa kul! Mycket prat, mycket vin, lite sightseeing, mycket fika, mycket mat och en hel del promenerande. I lordags gjorde vi Gamla Stan (inklusive fika och halsbandsshopping), Soder (tripp forbi min gamla lagenhet och lunch hos Lasse i Parken), Norr Malarstrand, Stadshuset och sen hem for en liten siesta. Middag pa Atlas och sen drinkar pa nan bar pa Gotgatan (Gondolen hade bara utomhusserveringen oppen sa den hoppade vi) innan vi fortsatte till Kvarnen. I sang vid halv tre. Pa sondag (fint vader!) tog vi med en filt och satt pa grasmattan nara Junibacken och filosoferade. Bror kom forbi och vi gick och at lunch pa Bla Porten vilket var alldeles fortraffligt! Sen tog jag och Deb och sag Garbo utstallningen pa Nordiska Museetet (med mycket daligt utbud i shoppen - vart fanns Garbo posterna och vykorten? Vi var redo och spendera kronor men vi hittade inget att kopa) och sen gick vi och satte oss vid vattnet igen. Gick till Rosendal for fika (forst) och rosevin (lite senare) och sen var vi hemma vid halv nio. At kyckling sallad framfor Rod Oktober.

Alldeles, alldeles ljuvligt!

Summer in the City

Basta Deb, old flattie fran London kommer hit ikvall for en lang helg med mig i Stockholm. (Jag kan inte annat an alska australiensarna for deras vana att gora dimuniativ av allting - igar sms:ade Deb som fragade om jag trodde att det rackte om hon tog med sig en "cardie"...) Sa vi ska gora stan ikvall!

Dock ar jag sa urless pa alla sommarstangda resturanger. Ville ta ut henne pa en fin sondagsbrunch och hade hort att Moderna Museets brunch var toppen. Brunchserveringen ar dock sommarstangd. Tankte ringa Villa Kallhagen for att boka bord dar men de har inte heller nan brunch over sommaren. Elverket har ocksa stangt (men dit gar jag jamt anda och tycker att det ar mer av ett "host stalle" - vill ta Deb nagonstans med lite utsikt och vatten), liksom Ulla Winbladhs men Mosebacke haller ju oppet. Dock var jag inte sa himla imponerad av deras brunch sist jag var dar. Det kanske far bli en lunch pa Bla Porten istallet.

Tidigare i veckan skulle jag traffa min faster over lunch. De tre forsta resturnagerna vi forsokte hade stangt, sa vi hamnade pa nan sylta pa Tegnergatan istallet. Det var ju mest for sallskapets skulle som vi traffades men visst hade det varit roligare med lite koreanskt eller sushi istallet for en kycklingsallad med pasta (som om jag inte at tillrakligt med pasta sallad anda).

Sí, hablamos español

Nar jag var pa vag upp till Halsingland forra fredagen slog det mig plotsligt att jag faktiskt kommer att flytta till Spanien om drygt en manad (eller, tja, Katalonien). Har inte riktigt funderat pa det forran nu, har mest varit upptagen med att planera hostens USA-Central Amerika resa. Men i September ska jag alltsa packa min resvaska igen och ta mig ned till Barcelona. Bo vid Medelhavet. Hade jag faktiskt inte forvantat mig att jag skulle gora.

Sa jag tankte att jag borde fa igang spanskan igen. Har borjat lasa nagra artiklar varje dag i El Pais och pa BBCs spanska hemsida (den senare maste jag verkligen rekomendera om man vill trana upp natt sprak, de har nyheter pa det flesta sprak, bade i skift och pa radio over webben). Fast nu ar ju inte mitt problem las- eller sprakforstaelse, utan att jag drar mig for att prata. Q och hans vanner skrattar alltid at mig da jag envisas med att svara dem pa engelska fastan de alla pratar spanska. Joda, jag forstar utmarkt vad de sager men jag kan inte alls uttrycka mig lika nyanserat pa spanska som pa engleska och da foredrar jag att prata engelska da ju de alla talar perfekt engelska. Det ar annorlunda om jag talar med nan som talar samre engelska an vad jag talar spanska. Da slapper hamningarna och jag kan babbla pa (ge mig ett par ol ocksa sa lossnar det helt, min spanska blir riktigt bra med nagra droppar alkohol i kroppen).

Nar jag jobbade i Argentina pratade jag till exemple flytade. Folk pa kontoret dar jag jobbade talade valdigt lite eller ganska daligt engelska, sa jag jag pratade spanska med alla, hela dagen lang. Det ar lite trist att jag inte har hallit igang det.

Helg i Halsingland

Ljusnan nedanfor mammas stuga

Efter en helg i Halsingland kanner jag att jag maste styra upp det har med maten. Mamma lagar sa underbart god mat och jag kanner hur glad hela min kropp blir av att sitta ned och ata lagad mat tva ganger per dag. De senaste veckorna har jag alternerat min fyra standardmal (fil, tonfisksallad, cous-cous sallad med feta ost och pastasallad med mozzarella ost) till all oandlighet (en till frukost, en till lunch och en till middag, och jag lovar, fil hamnar inte alltid i frukost facket). Jag maste banne mig laga mat da och da. En brocolipaj har, en lax i ugn dar, en gaspachosoppa nan gang.

Helgen var i alla fall helt underbar. Den goda maten har jag ju redan namt. Lagg till supertrevligt sallskap, sol, massor med bad, lasning pa grasmattan, ligga pa bryggan och filosofera, samt ett par langpromenader och det ar latt att forsta varfor jag kanner mig lojligt glad och tillfreds med mig sjalv sa har en mandag morgon. Just innan jag och bror skulle borja aterfarden ner till Stockholm brot dock ett riktigt askovader ut och blixten slog ned och klov en bjork en bit fran stugan.

Mina bruna ben medans jag ligger och laser en novell antologi av Haruki Murakami

Ett hundra saker om mig sjalv

Nu har jag piggnat till lite, sa har kommer lite vardelost vetande om mig sjalv:

1. Jag laser minst fyra tidningar per dag pa natet
2. Jag kan mjolka en ko
3. I ar kommer jag att ha bott i/besokt sju lander
4. Jag sover alltid med oronproppar
5. Jag har konstiga matvanor
6. Jag ater flera tomater varje dag
7. Jag gillar inte sota saker pa morgonen
8. Jag kan ata samma sak fem dagar i rad, minst
9. Jag tycker inte om att laga mat
10. Jag alskar Heinz Cream of Tomato Soup med knackebrodsmacka men cheddar ost, skivade tomater och salt till lunch, eller till frukost
11. Jag ater nog for mycket salt
12. Jag gillar att borsta tanderna
13. Jag ser sallan pa TV
14. Jag laddar ned mina favorit TV-serier fran natet
15. Jag lysnar bara pa musik nar jag ar i rorelse eller diskar
16. Jag har en bror som ar 8 ar och 6 dagar yngre an vad jag ar
17. Jag ar dalig pa att stava
18. Jag kan inte multiplikationstabellerna
19. Jag jobbar hemmifran
20. Jag dricker ungefar fem koppar te per dag, med mjolk men utan socker
21. Jag har oftast pjamas pa mig fram till lunch
22. Jag har bott i atta lander
23. Jag har bott i tio stader
24. Jag har inga svenska tangenter pa mitt tangentbord
25. Jag har inga lan
26. Jag tycker inte om att tala i telefon med folk jag inte kanner
27. Jag tycker battre om att bo i London an i NYC, men jag vill garna bo i NYC igen
28. Jag har storlek 38/39 i skor
29. Jag har tva kreditkort
30. Jag betalar av mina kredit kort varje manad
31. Jag har alltid rostat Liberalt
32. Jag har blekta slingor i haret
33. Jag har ett hus i Roslagen
34. Jag gillar jordgubbsglass men inte jordgubbssylt
35. Jag borjade gilla advokado den har sommaren
36. Jag ater helst advokado med citron och salt
37. Jag har aven nyligen upptackt att jag tycker om keso
38. Jag har just blivit allergisk mot applen
39. Jag gillar att tvatta fotterna innan jag gar och lagger mig
40. Jag har aldrig stulit nagot (vad jag minns i alla fall)
41. Jag ar lat men det verkar fa personer ha listat ut
42. Jag har ett arr pa insidan av vanster handled
43. Jag ar dalig pa att oversatta mellan olika sprak
44. Jag pratar flytande svenska och engelska
45. Jag kan tala spanska och danska
46. Jag tycker att danska ar lattare att forsta an norska
47. Jag kan forsta tyska, hollandska och portugisiska
48. Jag tyckte inte att universitetstiden var sa kul men jag hade fantstiskt roligt under gymnasiet
49. Mina favoritamnen pa gymnasiet var engelska, psykologi och nationalekonomi
50. Mina favoritamnen pa hogstadiet var engelska och historia
51. Mitt favoritamnen pa lag- och mellanstadiet var svenska
52. Jag ar bra pa att aka skidor men inte snowboard
53. Jag har inte akt langfardsskidor sen jag var 11
54. Jag gillar whiskey med is
55. Jag tycker inte om Janssons frestelse
56. Jag somnar alltid pa mage
57. Jag ar morgonpigg
58. Jag ar dalig pa bollsporter
59. Jag har aldrig tranat nagon lagsport
60. Jag orienterade nar jag var i yngre tonaren
61. Jag sminkar mig sallan men gillar nacklack
62. Nar jag blir full borjar mina visdomstander att varka
63. Mina fotter har en tendens att slutta innat
64. Jag tycker battre om cava an champange
65. Jag blir valdigt bakfull av champange
66. Jag flyger alltid med tungt handbagage
67. Jag har alltid cerat och ogondroppar i handvaskan
68. Jag ager minst 15 handvaskor, kanske 20
69. Jag anvander sallan armbandsur
70. Jag ar valdigt bra pa att gissa vad klockan ar
71. Jag gillar inte mitt forsta namn
72. Jag blir imponerad nar folk kan stava mitt namn ratt
73. Jag ar bra pa att baka matbrod
74. Jag ar bra pa att sticka
75. Jag ar bra pa att sy
76. Jag sydde en klanning till min mammas 50-ars fest, som jag sen har haft pa mig pa fyra brollop (mamma fyller 60 nasta ar och klanningen passar an)
77. Nar jag var liten ville jag bli lakare eller poet
78. Jag har bantat en gang i mitt liv (nar jag var 14)
79. Jag ar 168 cm lang
80. Jag ar kortare an min mamma
81. Jag ar kortare an min pappa
82. Jag tycker inte om aggula
83. Honug ger mig magknip men jag ater det anda
84. Jag tror pa Gud
85. Jag tycker om filmjolk med knackebrodsbitar och lingonsylt ovanpa
86. Jag sager "cool" och "yeah" alldeles for ofta
87. Jag tycker biljard ar ganska trist
88. Jag ar sallan sugen pa ol men ibland ar det det basta jag vet
89. Jag tycker inte om sandstrader
90. Jag har last Sylvia Plath's "The Bell Jar" minst 10 ganger
91. Jag gillar att lasa biografier
92. Jag kan inte busvissla
93. Jag har sarbehandlats (negativt) for att jag var kvinna
94. Jag har sarbehandlats (negativt) for att jag varit ung
95. Sverige om vintern och hosten gor mig nedstamd
96. Jag alskar att vara i Sverige om sommaren
97. Jag blev svensk medborgare nar jag var ett ar gammal
98. Jag maste alltid doppa huvudet om jag badar
99. Jag har aldrig brutit nagot ben i kroppen
100. Jag ar nog ganska sjalvcentrerad for det gick ratt snabbt att skriva ned 100 saker om mig sjalv

Trotter

Jag ar trott. Jobbade fram till halv tolv igar kvall och det lar bli sent ikvall ocksa. Vill ha allt fardigt innan jag aker upp till Halsingland imorgon. Men just nu vill jag bara sova... Tror att jag ska jobba i en timme till och sen lagga mig pa soffan i en timme och samla lite kraft innan slutspurten. Zzzzzz....

Fredliga Stockholm

Jag knatar runt vid KTH med tva frankerade brev i handen och letar efter en brevlada. Jag har gatt fran Birger Jarlsgatan utan att hitta en enda. Tanker att nanstans vid Valhallavagen maste det val anda finnas en. Hittar ingen sa jag fragar en dam som star och vantar pa bussen (hon ser ut som hon skulle gora det varje dag) om hon mojligtvis vet om det finns nagon brevlada i narheten. Hon svarar att hon tror att det finns en nere i tunnelbanan. Jag tackar och ler men tanker for mig sjalv, "Klart att det inte finns nan brevlada nere i tunnelbanan! Det skulle ju vara en sadan sakerhetsrisk!" Sen slar det mig plotsligt att Stockholms tunnelbana inte ar ett sa hett terroristmal och att fa grupper skulle tycka att det vore en sa himla smart ide att proppa bomber i brevladan vid KTH's tunnelbanestation. Att ha bott i London i tre ar har satt sina spar...

(Och nej, det finns ingen brevlada nere i tunnelbanan vid KTH, daremot finns det en Giro brevlada [finns det fortfarnande folk som betalar via giro????]. Och sa finns det tva fina brevlador precis nar man kommer upp ur tunnelbanan vid Ostra Station.)

For lite progg?

Ibland undrar jag vad som hande med min generation? Vi som blev uppfodda med progg barnprogram och pedagogisk barnlitteratur. Vi som gick demonstrationstag och vaxte upp i brunrandiga polarn & pyret klader och mockasiner. Hur kom det sig att vi omfamnade kapitalismen och imperialismen sa snart vi kunde valja vad vi sjalva ville satta pa oss och ata?

Jag ar fodd -76 och borjade hos dagmamma nar jag var sex manader (tror jag, mammaledigheten var val inte langre da) och nagra mander senare fick jag dagisplats. Jag kan fortfarande de flesta sangerna fran Kaldolmar och kalsipper (tyckte dock att den var lite laskig och jag minns att jag tyckte att historien inte var helt logisk, vilket ar lite markligt eftersom jag alskade nansens historier som liten) och jag minns demonstrationstagen och hur man mamma berattade om apartheid for mig. Jag fick inga barbiedockor (hemskt kvinnoideal) eller KalleAnka tidningar (mamma var valdigt anti-amerikansk, nu alskar hon daremot USA men avskyr Frankrike istallet. Pappa gav mig dock sa smaning om en KalleAnka prenumeration). Fick bara godis pa lordagar. Sa en typisk uppvaxt pa sent 70-tal/tidigt 80-tal.

Men vad hander? Jo, sa fort jag blir klar med universitetet aker jag over till det stora landet i vast och borjar jobba pa Wall Street. Jag menar, kan det bli mer kapitalistiskt an sa? Kan man komma langre ifran Claire Wikholm i mysdress som sitter i tv-rutan och berattar hur man kan tillverka sin egen maracas med en tomburk och torkade gula artor? Jag minns en sen natt pa kontoret da jag och en kollega satt bojda over vara Excel spreadsheets och jobbar pa ett projekt for ett latinamerikanskt telekom bolag. Fyra pa morgonen och jag kan inte minnas nar jag sist fick en natt med 8h somn. Chefen flasar oss mentalt i nacken. Det ar dunkelt i kontorslandskapet och vi ar rodogda. Da lyfter plotsligt min kollega pa huvudet och sager "Inser du att tack vare oss kommer 2 millioner fattiga bonder fa vanta ytterligare fyra ar pa att fa en telefonlinje?" Nej, det hade jag inte tankt pa. For det var ju ett projekt som alla andra. Siffror i excel. Kostnadsanalyser. Vinstmaximering. Och da, da kande jag att jag hade vandrat ganska langt bort fran fyraaringen pa dagis och "jag ar ett litet Ylle, bom-chicka-bom-chicka-bom-bom-bom".

Kliar

En och en halv vecka i Sverige och jag har borjat bli riktigt prickig vid det har laget. Det ar myggbettssasong, vilket for mig mest upplevs som en farsot da betten allt som oftast svullnar upp till nagot som mest kan liknas vid bolder. (Om jag inte tar allerigemedicin dvs, da kliar de inte sa infernalist och det ser mer ut som om jag har massling.)
Myggorna alskar mig. Som jamforelse kan jag beratta att nar vi kom tillbaka fran Ilha do Mel i julas sa hade JS tre myggbett pa hela kroppen. Jag hade 32, bara pa benen. Jag kan riktigt hora hur de ropar till varandra nar det fatt upp vittringen pa mig "Horrni tjejer [alla blodsugande myggor ar val honor?], har finns det en riktig lackerbit!" Jag har tre stjarnor i myggornas Michelin guide. En ambulerade gourmet resturang. Och det bjuder jag pa, skulle jag vilja saga. Men sa i h-e heller! Lamna mitt blod ifred! Det finns ganger da jag helt serios funderar pa att borja roka da det ju verkar vara ett effektivt satt att halla de sma vampyrerna stangen. Istallet sitter jag pa verandan i sommarstugan insvept i ett standigt moln av rykande myggspiraler, som en annan yogi.

Vojne, vojne

"Ah, far du ingen semester i sommar?" sager folk (alltid svenskar) och lagger huvudet pa sne. Nej, jag har ingen enhetlig, lang semester inplanerad under juni, juli eller augusti. Jag har tagit nagra udda dagar ledigt (morfars bagravning, brollop i Skottland) men inga hela veckor. Dock tanker inte jag pa det som om "att inte ha semester". Jag tanker "wow, jag far tillbringa tva sommarmanader i Stockholm och varje helg kan jag aka ut till stugan in Roslagen". Det ar pure bliss for mig. Jag alskar Stockholm pa sommaren; tomma, varma gator, glass och langa ljusa natter. I sondags var vi och badade fran klipporna vid Kottlasjon pa Lidingo. Igar var jag och sprang i LillJans skogen. Da behover jag ingen semester. Dessutom ar mitt jobb ett sant noje. Jag gillar mandagar. Jag lider inte, pa nagot satt. Det ar inte synd om mig som inte "har nan semester i sommar". Jag skrattar mig lycklig over att fa vara har i sommar-Stockholm och aka inliners over Vasterbron i kvallsljuset.

Wimbledontennis

Ingen Wimbledon pa tv! Bjorkman spelar semifinal och jag kan inte titta. Det var likadant forra sommaren. Ingen tennis pa tv da heller. Upprorande. Det ar ju sa det ska vara i juli - det ska vara varmt och sa ska man sitta inne med gardinerna fordragna sa att det inte blir solreflexer pa rutan och sa ska man titta pa Wimbledon tennisen i timmar i strack. Helst med tv ljudet avstangt och med radio sporten pa. Sa det sa!

Snovit och det forgiftade applet

I mandags kvall, efter en rollerblade tur runt en glittrande Riddarfjard, sa gjorde jag iordning en sallad innehallade bla rivet apple. Nar jag hade glufsat i mig salladen (och glufsa ar helt ratt beskrivning nar man ater glupskt direkt ur salladsskalen framfor tv:n) fick jag plotsligt en ordentlig ho-snuva reaktion. Jag nos som en tok och det kliade i hals, mun och i ogon. Jag har varit lite overkanslig mot applen tidigare, att det borjar klia lite pa lapparna och sa, men inget farligt. Nu borjde dock hoger oga svullna upp, nagot som inte har hant mig tidigare. Jag tankte att det sakert skull ga ned under natten sa jag gick och la mig, med tappt nasa.
Vaknade igar morse och kunde knappt kika ut genom det svullna ogonlocket. Droopy eye fick en hel ny betydelse och jag kunde inte lata bli att skratta at min egen spelbild. Tog mig till kvartesakuten (ett annat namn for en vardscentral med drop-in tid, men jag antar att det forsoker fa folk att halla sig ifran sjukhusens akutavdelning) nar den oppnade vid halv tio. Efter lite administrativt krangel (som utflyttad kan jag inte anvanda mitt personnummer inom Landstinget utan de var tvunga med att ordna ett nytt temporart nummer) fick jag traffa en lakare som konstaterade att jag hade drabbats av "korsallergi". Vissa fodamnen (daribland apple) kan fa pollenallergiker att reagera kraftigt. Mitt immunforsvar fick alltsa en blackout i mandags och misstog applet for en gigantiskt mangd bjorkpollen. Efter en dos kortison blev det dock battre och framemot eftermiddagen hade jag fatt tillbaka hela mitt hogra synfalt. Det markliga ar dock att jag aldrig har haft en sadan reaktion till pollen. Min hosnuva bestar mest av nysningar och en kliande mun, inga svullna ogon a la Stallones Rocky.

Trostshoppade pa Pocketshopen och H&M. Tinni Ernsjoo Rappe och Jennie Sjogrens "Lycka till!" ar forresten harlig lasning.

Idas sommarvisa

Sverige valkomnade mig med vad som nog maste likna en parodi av svensk somma - kan rapsflaten varkligen vara sa gula, himlen sa bla och korna se sa valmaende ut i hagarna? Asfalten lyste ljus i solskenet och det luktade sommar bara jag steg av planet i Vasteras igar (Ryanairs version av "Stockholm"). Akte till Stockholm och dumpade mina vaskor, ut till fororten for att lana styvmors bil och sen korde jag ut till sommarstugan och sjon.

Badade flera ganger idag och nu ar haret sa dar mjukt som bara sjovatten kan gora det. Har cyklat pa grusvagar och vaknat till fagelkvitter. Tanker att nanstans ar det natt barn pa nagra ar som kommer att ha kvar dessa sommardagar som ett evigt minne av perfekt barndomssommar. Nanstans springer ett barn omkring och kommer att minnas just detta - timotej som kittnar mot benen, sanden mellan fingrarna vid strandkanten, glassen som rinner och andlosa dagar av solsken. Och om tjugo ar, nar barnet har vuxit upp och inte langre kan urskilja en barndomssommar fran en annan, sa kommer han eller hon en dag kanna en doft eller en varm vind mot bar hud och plotsligt minnas kanslan av sommar som liten, och det han eller hon kommer att minnas ar just dessa dagar. Imorgon kommer att vara nagons bild av perfekt sommar.

"Mrs Dalloway said she would buy the flowers herself"

For nagra dagar sedan laste jag ut Virgina Woolfs "Mrs Dalloway" (for andra gangen pa tre ar). Det ar nagot alldles magiskt med att lasa "Mrs Dalloway", i London, i juni. Woolf har en fantastikst formaga att att beskriva tankestrommar och kanslor, som far en att utbrista "Ja, just sa! Precis sa ar det." Nu har jag borjat lasa Capotes "Summer Crossing" (som redan finns som Penguine Modern Classics fastan manuskriptet endast hittades for sex ar sedan) och tas snabbt fran Londons juni sommar till en sommar i New York, manga ar senare. Jag har bara last de forsta tjugo sidorna men jag ar redan hantagen.
"the dazzle of traffic heightened the June morning quiet of Central Park, and the sun, full of first summer, that dries the green crust of spring, plunged through the trees fronting the Plaza, where they were breakfasting"

Long overdue

"Inte dags att skriva nagra rader snart?" undrar fina Skylla pa Hypodea. Jo, det ar det ju.
Jag ar tillbaka i London. Har dragit ut min vistelse en vecka i taget. For det ar sa roligt. Men nu borjar det bli dags att aka till Sverige for sommarvistelse. Har sovit i for manga sangar de senaste manaderna, och pa luftmadrasser och i soffor med for den delen. Vaknade och var forvirrad i natt.

Det har varit fest och glam mest hela tiden sen jag landade i slutet av April. Var i Sverige i tva veckor kring manadsskiftet maj/juni men annars har det mest varit kalas i London. Och det borjar markas - jag kanner mig lite sliten. Maste detoxa. Sova och ata halsosamt. Sluta dricka alkohol. Aker till Stockholm pa lordag och ska snabbt forsoka ta mig ut till sommarstallet, sa jag hoppas pa att bada i sjon pa lordag kvall. Det blir mumma for kroppen min.

Frusna fossingar

Det ar inte manga dagar kvar nu. Jag aker pa lordag, JS redan imorgon.
Telefonica var och hamtade modemet i mandags, sa nu surfar jag pa nan okand grannes tradlosa natverk. Det gor mig lite nervos, kanns inte stabilt.

Vadret slog om haromdagen och det har plotsligt blivit host. 30 grader nan gang under pask helgen och nu kanske 15. Sa det kanns som om det ar tid att aka. Arstidsskiftning. Dags att mota varen i Europa.

Har njuit sa av att spendera de har manaderna i Sao Paulo. Det har varit toppen. Gor garna om det. Och visst kanner jag mig lite melakolisk just nu. Hade garna stannat en manad till. Samtidigt ser jag fram emot att spendera nagra veckor i London. Pa sondag kommer jag att vara hemma i S:s lagenhet. Det kanns tryggt.

Telephone manners x3

Brassarna ar ganska daliga pa telefonetikett. De verkar ocksa ha valdiga problem att sla telefonnummer korrekt. I genomsnitt har vi tre felrigningar per dag. De flesta samtal foljer mallen:
B: -Halla?
X: -Vem talar jag med?" (utstott som en grymtning)
B: -Vem vill ni tala med? (talmodigt)
X: -Vem talar jag med?" (grymtning)
B: -Vem vill ni tala med? (mindre talmodigt)
X: -Daniel/lakarmottagningen/tandlakarmottagningen/PR firman/Flavia/whomever
B: -Ni har tyvarr fel nummer
X: -Vilket nummer ar det har?
B: -Vilket nummer forsoker ni na?
X: sager ett nummer dar oftast de tva sista siffrorna ar fel
B: -Nej, det ar inte det har numret
X: -Ar inte det har... (upprepar samma felaktiga nummer igen)
B: -Nej, det ar inte det har numret
X: *klick*

Jag lyssnar av min engelska mobilsvarare da och da. I slutet pa forra veckan hade jag fatt foljande meddelande: "Hi Basilka, it's Richard X. Can you please give me a call on 0207....." Eh? Jag kanner ingen Richard med det efternamnet men pa det familara sattet han anvande mitt fornamn skulle man kunna tro att vi var riktigt bundis. Han sa sitt telefonnummer sa snabbt att jag var tvungen att lyssna pa meddelandet fem ganger for att fa det ratt och han lamnade ingen som helst ledtrad til vart han ringer ifran eller hans arende. Headhunter, tanker jag och svar tyst. J-a inkompetenta, sjalupptagna, imbecila headhunters.
Sa i mandags ringde jag upp honom och hamnade mycket riktigt hos nan headhunting firma. Blev kopplad till Richard.
B: -Hi this is Basilika X. You left a message on my mobile last week.
R: -Eh? What was it in regards to?
B: -I have honestly no idea, you just told me to give you a call.
R: -Oh, well, eh, I have received your CV.
B: -I doubt it
R: -So you are not looking for a job?
B: -No.
R: -Oh, ok. Thanks for calling me back.
B: -No problem.
Senare under dagen ringer det pa min Skype som jag har uppgett som ett alternativt telefonnummer pa mitt mobilsvar. Jag kanner igen numret. Det ar Richard X.
B: -Basilika speaking
R: -Oh hi Basilika, it's Richard X (igen utan att uppge vilken firma han ringer fran)
B: -Hello
R: -I left a message on your mobile last week...
B: -Yes I know, we spoke this morning.
R: -Did we?
B: -Yes we did.
Sen foljer ett langre samtal dar Richard forsoker placera mig, kommer tillslut ihag vart samtal, konstaterar att jag inte letade efter ett jobb och borjar sen forsoka salja in ett London jobb till mig. Han ar entragen. Jag ar ointresserad. Da borjar han fraga mig om jag inte kanner nan som skulle kunna passa in pa positionen han forsoker tillsatta (dvs jag hjalps honom att utfora hans jobb!). Headhunters och fastighetsmaklare star ungefar lika lagt pa min varderingsskala. Sarskilt headhunters & fastighetsmaklare i London.

Och sa slutligen ett e-mail som jag fick forra veckan fran en kompis i Atlanta:
Hello everyone, please send me your phone numbers when you get a moment.
My phone was stolen out of my unlocked car in front of my house on Wed. night by a woman named Elaine.
How do I know this, you may ask?
Well, when I discovered the phone missing, I called my number. A man named Cowboy answered. His real name probably wasn’t “Cowboy”, but as he said, “People call me Cowboy”.
It seems that Cowboy bought my phone from Elaine for $10, or at least lent her $10 with my phone as collateral. (Incidentally, I believe $10 is the going per-rock rate for crack cocaine in this area). In my 5 minute conversation with Cowboy, I learned the following:
He lives on Hutchinson St. (a really bad part of Kirkwood).
He is blind. In his words, “On account ‘a I got shot in the head ‘bout a year ago.”
He runs a pressure washing business. (I guess you have to pick him up, drive him to your house, and point him in the direction of the driveway stain? Or perhaps he has a vinyl-siding-mold-smelling-nose dog?)
Cowboy seemed to be a nice guy though. He said he knows what its like to lose a phone and he would give it back to me; and I don’t even have to pay him the $10 back.
On a side note, after I talked to Cowboy my first reaction was to call Atlanta’s finest. I got transferred to a detective and explained the situation – stating that a law had been broken, my phone had been stolen, I know who has it, and where they are. The detective responded with “Why don’t you just just deactivate it and get a new one, why go through all the hassle?”
If anyone needs any pressure washing, Cowboy’s business line is 678-xxx-xxxx.

Efterfest med the Stones

Sao Paulo dokumentarfilm festival pagar just nu och i fredags var jag och JS och sag den svenska dokumentaren "Rolling Like a Stone" som visas pa svensk tv ikvall. Tragikomisk, sorgsen och underhallande (Ola Stroms sjalvbelatenhet ar stundom mer underhallande an pinsam, fast mest pinsam). Regissoren Mangus Gertten var dar och talade om filmen. Alltid kul att traffa folket bakom filmerna och extra kul med en svensk i SP.
Sjalv tyckte jag dock jag att filmen "Who Buried Paul McCartney", som visades innan, var snappet vassare. En hollansk film om myten att Paul var dod som spreds over varlden 1969. It's all a conspiracy!

Santos tranar

Halva Santos fotbollslag sprang forbi mig nar jag var och joggade i Ibirapuera parken i eftermiddags (de spelar i brasilianska motsvarigheten till allsvenskan). Det hangde ett behagligt moln av eau de cologn over dem och de lamnade sma fina luktspar efter sig sedan den hade sprungit forbi. Jag hade en stor lust att busvissla efter dem!

Midvinternatt

Har jag sovit gott hela natten sa ar det riktigt behagligt att borja jobba vid fyra. Kanner mig som tomten i Rybergs "Tomten". Endast Basilika ar vaken...
Det ar jag och mina laptops omsluten av glodlampans mjuka ljus, medans den morka tropiknatten finns kvar pa andra sidan gardinen. Det ar en kopp te och tystnad. Det ar bara jag och mitt jobb, siffror och analyser, inget annat som stor.

Valfrihet

Det ar sannerligen ett lyxproblem att ha manga valmojligheter. Att inte kunna valja. Jag har fornarvarande mitt eget lilla dilemma. Det galler transportval.
Jag ska ta mig upp till Skottland i juni for ett brollop. Ska jag flyga direkt fran Sverige eller fran London? Jag tror det blir London. Ska jag flyga alls eller ta taget? Det blir nog flyg. Ska jag flyga till Edinburgh dagen innan och stanna hos JSs syster en natt, eller ska jag flyga direkt till Glasgow pa morgonen av brollopet? Det senare verkar lite riskabelt sa det blir nog att jag aker upp dagen innan. Fran vilken flygplats ska jag flyga? Gatwick, Luton eller Stansted? Ja, det beror ju pa var jag kommer att sova natten innan? Hos S vid Marble Arch, hos P vid Baker Street, hos Isa i Wimbledon eller hos R&L i Clapham? Vet inte. Och ska jag flyga Ryanair eller EasyJet? Det beror pa.

Har inte lyckats boka biljett an.

Ships that Pass in the Night

JS och jag arbetar under valdigt olika tider pa dygnet. Igar gick han och la sig vid halv fyra, da jag skulle ga upp. Imorse kom han till sangs vid tre och en halvtimme senare steg jag upp.

Var och sag Capote igar. Vad jag gillade med filmen var itimiteten den formedlade. Den lagmalda musiken, tystnaden, Seymour Hoffman's nariga lappar, ljudet av tyget i hans klader nar han ror sig, hans sma suckar och smackande. Och hur han har lyckats att smalta ned for att passa Capote's mycket mindre kroppsbyggnad (kamera vinklingarna ar genialiska for att fa Seymour att framsta som kortare och mindre). Det vilar en obehaglig sexighet over det groteska brottet som beskrivs i filmen. Ger mig samma kansla som nar jag i undre tonaren satt och laste "Kriminalkronikan" hemma hos mormor och morfar under langa sommardagar.

Karnival

Det ar annorlunda med jobbet jag har nu. Har inte tillstymmelse till post-holiday blues. Tvartom var jag sa glad att komma tillbaka till Sao Paulo igar eftermiddag och kunna jobba nagra timmar. Borjade nastan grata nar vi stod pa busstationen i Paraty i forrgar och insag att de forsta direktbussarna var fullbokade och att vi inte skulle kunna vara hemma forran vid tio pa kvallen. Overvagde att ta forsta morgonbussen upp tillbaka till Rio istallet och flyga darifran, men vi insag att med lite trixande skulle vi kunna ta oss hem till Sao Paulo. Efter tva bussbyten var vi tillbaka hemma i lagenheten igar vid tre pa eftermiddagen.

Det ar bara att konstatera att jag inte ar nan beach-brud. Jag ogillar sand, hog luftfuktighet och det kladdiga kanslan av intorkat saltvatten pa huden. Tycker att det ar kul att bada i havet men sen vill jag skolja av mig och satta mig i skuggan. Just darfor var Ilha Grande toppen. On ar valdigt vacker och har en uppsjo av vandringsleder. Sa jag och JS vandrade under tva dagar. Over berg och genom regnskog (vi sag apor!). Vi badade i vattenfall, naturkligt skapade bassanger (fran backar) och vid vackra strander. Jag glomde att ta med mig mina vandringssandaler sa jag kopte ett par "hiking havianas", vilket ar brasilianska flip-flops med en extra rem over halen. Inte helt idealiskt kanske men det fungerade bra da jag kunde vada med dem pa. Nu har jag dock ett par blaffiga sprukna blasor pa vardera fot.

Kunde ocksa konstatera att jag inte skulle kunna bo i Rio. Det ar for varmt och for mycket turister. Sao Paulo har knappt nagra turister alls och darmed fa ficktjuvar eller folk som forsoker rana dig pa nagra fa reais. I Rio kom en kille pa kanske 10 ar upp till mig pa gatan och viskade att jag skulle ge honom mina pengar da han hade en pistol i fickan och att jag inte skulle ropa pa polisen. Det var mitt pa dagen, pa en av de mest folkrika gatorna i Copacabana. Killen hade knappast en pistol i fickan. Vad som oroade mig mer var sprejburken han holl i handen och som han latt kunde spreja mig i ogonen med. Jag tog anda risken att boja mig ned nagot och saga att jag trodde att det var en valdigt dalig ide, sen gick jag raskt darifran. Men jag kunde aldrig riktit slappna av i Rio, hela tiden koncentrerad pa vilka som fanns runt mig. Och all fattigdom blir sa synlig i Rio. Gangen med barn, prostitutionen, tiggarna, the con artists. Allt det finns ju har i Sao Paulo ocksa, det ar bara inte lika synligt fran dar vi bor. Har i Moema promenerar jag sakert omkring vid midnatt. Langs Copacabana vandrar jag spant och med flackande blick, aven om det ar massor med manniskor i rorelse runtomkring.

Karnivalen var dock en upplevelse och jag tror sakert att vi kommer att gora det igen. Det var precis sa som jag forvantade mig - lite galet, mycket farggrant, svettigt och mycket trummor. Var utanfor Sambadromen och sag alla kostymer och flottar, vilket var alldeles fantastiskt och tacky pa samma gang. Var aven pa ett par kvarterskarnivaler kring Copacabana och Ipanema och sjong och dansade. Ont i fotterna fick jag men det var det vart.

Hipp hipp hurra!

Jag fyllde 30 forra veckan. JS har fatt bokkontrakt. Och imorgon aker jag upp till Rio och sen vidare till Ilha Grande for en veckas karnivalsledighet. Det ar mycket att fira just nu!

My funny Valentines

Var till Skye bar igar for Valentine's Day firande. (Det ar nog forsta gangen jag verkligen har firat alla hjartans dag med en pojkvan - att jag och V gick ut och at middag den 14 februari for tva ar sedan var endast en tillfallighet, en vanlig middag en vanlig vardagskvall.)
Uppkladda (vilket for tillfallet betyder vad som helst bortom bomullslinnen, gympadojjor eller flip-flops). Cocktails & champange, ostron & sushi.

Kall dusch

Var gas boiler slutade fungera igar. Visserligen bor vi i tropikerna men idag ar det gratt och trist ute och jag vill ha en varm dusch och tvatta haret. Lite trumpen.

Igar satt jag och forsokte skriva ihop en lista med potentiella sommar jobb at lillebror. Kom ihag vilken angest jag hade varje februari nar jag gick pa universitetet. Februari var namligten jobb-sokar-manad. Jag skrattar mig lycklig varje dag som jag inte behover soka jobb.

Alper & karnival

Linna ar pa vag till Turin och lite avensjuk blir jag. Vill ocksa till alperna. Men vi har planer pa att flytta till Barcelona efter Brasilien och da hoppas jag att det blir mycket skidakning, med Pyreneerna alldeles runt knuten.
Barcelona maste forresten vara en av europas bast placerade stader. Playa mitt i stan och manga bra strader pa lagom avstand. Dar finns vindistrikt och medeltida byar. Medelhavet och skidbackar.

Igar var vi och sag pa karnavalsrepiditionerna for en av Sao Paulo's sambaskolor, Tom Maior. Harligt "bateria" (trum band) men dansarna behovde ova en hel del till... Fastnade i trafikstockning pa Faria Lima vid midnatt nar vi var pa vag hem och hoppade ur taxin och gick hem genom regnet.

Har haft en slang av matforgiftning den har veckan. Eller sa har jag borjat bli overkanslig mot nagot. Inte helt saker men i mandags lag jag pa soffan mest hela dan och kved (pa jag inte spenderade tid i badrummet dvs) och igar fick jag ont i magen igen. Har beslutat att avsta fran mjolkprodukter tillsividare, da den enda gemensamma namaren jag kan finna till det tva utbrotten ar ost.

Sverige, Sverige älskade vän

JS klackte igar ur sig att han garna provar pa att bo i Sverige natt ar. Jag tror att han finner iden om det svenska svarmodet tilltalande. Six Feet Under i gigantiskt format. Bergman och Noren. Morker, depression och galen kreativitet. Jag sa att han i sa fall fick flytta dit sjalv. Han har spenderat en vecka i Sverige, forra sommaren. Det har nog gett honom en nagot forljugen bild av landet. Jag alskar ocksa Sverige pa sommaren. Och flera ganger har det hant att jag efter en sommar med fest, lediga dagar i stugan, bad i sjon och langa promenader genom ett hjartskarande vackert Stockholm har bastamt mig for att stanna. "Sverige ar ju helt underbart" gar resonemanget, "inte alls som jag minns det. Folk ar trevliga, naturen ar underbar, det ar tryggt och lugnt och sakert". Det slutar alltid pa samma satt - fram emot november biter jag pa naglarna i rent frustration. Kanner mig konstant trott och bortdomnad. Vid jul flyr jag.

Sverige ska avnjutas i lagoma mumsbitar. Och bor dyrkas pa hall.

Sao Paulo i mitt hjarta

Var och sprang i Ibirapuera parken igar eftermiddag och kande sa intensivt att "nu, nu ar jag faktiskt i Sao Paulo". Jag har ju kommit tillbaka hit gang pa gang under sa manga ar. Bott pa olika stallen och varit har av olika orsaker (jobb, semester) men till parken kommer jag alltid. Sa igar var jag och sprang samma runda som jag brukade springa nar jag var har i 2000-2001 (ok, inte riktigt samma, da hade jag bra mycket battre kondis an nu och kunde latt kora pa i en och en halv timme i gassande solsken, nu fick jag stundom ga, aven om det var svalt...) och jag far sa lustiga flashbacks. Samma roda jord som jag trampar, samma kurvor pa stigen, samma tradrotter som sticker upp, samma palmtrad, men nu ar jag har av helt andra orsaker, har ett annat jobb och oandligt mycket mer fritid.

JS ar i Rio nu med sin familj. Planen var att jag skulle aka dit och mota upp men jag orkar inte (har inte lust?) att flyga upp idag och tillbaka imorgon. Har ingen lust att lamna Sao Paulo den har helgen.
Nar vi var i Rio over nyar sa kom vi gang pa gang pa varandra att behova ta Sao Paulo i forsvar. Infodda Cariocas (Rio bor) kan inte forsta varfor vi bor i Sao Paulo. Sarskilt som vi med vara flexibla arbeten kan jobba varifran som helst. Och visst ar Rio underbart. Vackert med de grona kullarna, havet och stranderna. (Sao Paulo ar knappast vackert pa det dar storslagna sattet som Rio ar, men jag tycker att staden har sina ogonblick - som nar solen refleteras pa alla vita hoghus.) Men det ar ocksa sa mycket flard och yta. Speciellt i Ipanema dar vi bodde over nyar. Sa mycket struttande och fjadrar. Det finns inget installsammt over Sao Paulo. Take it or leave it. Det jobbas hart i den har staden, regionen star for huvuddelen av Brasiliens inkomst. Det ar stort, det ar koatiskt, det ar fororenat men det ar en riktig "stad". Ingen latar sig pa stranden har inte! Eller sa ar vi bara avundsjuka... Men jag vet att nar jag landade pa Congonhas (innerstads flygplatesen nara oss) den 2a januari sa var jag glad over att vara tillbaka. "Hemma" i nan slags mening.

Samba!

Jag jag var liten var Brasilien synonymt med samba for mig. Pappa spelade ofta samba och brukade ge mig kassetter med musiken fran de basta sambaskolorna efter varje karnaval. Men sen jag kom till Sao Paulo for snart tre manader sedan har jag knappt hort nan samba. Vi var och sag ett samba band ett av de forsta helgerna efter min ankomst, men utan radio blir det inte sa mycket musik har hemma.
Sa horde jag plotsligt sambatoner utanfor fonstret alldels nyss (det ar svalare idag, molning och det regnade imorse), sa jag hoppade ut pa balkongen och sag en volkagnsbuss med stora hogtalare sakta glida forbi. Och jag blev sa glad. For att jag ar har. For att det ar karnival om en manad. Och da ni, da lar det bli mycket samba!

Taggad av Eponine

Four jobs I’ve had in my life: Nationalekonom, Finansanlytiker, Banktjansteman(kvinna) och Lararvikarie (2 dagar) - med undantag for lararvikariatet har jag alltsa aldrig haft ett jobb dar jag inte anvant Excel! Trakmans!
Four movies I can watch over and over: Det stora bla, Fanny och Alexander, Bridget Jones och Dangerous Liasons.
Four places I have lived: Stockholm, Mexico City, Kopenhamn, New York
Four TV shows I love to watch: The West Wing, Sex and the City, Parlamentet, Cold Feet
Four places I have been on vacation: Skane, Indien, Rio, Thailand
Four websites I visit daily: DN, FT, Hypodea och Expressen
Four of my favorite foods: Vietnamesisk Bun med grillat flask, sushi, mammas kottbullar med lingonsylt, faijtas.
Four places I would rather be right now: I poolen, hemma hos S med en kopp te, pa en langpromenad i London genom Marelyborne, Regents Park, Primrose Hill, Belsize and Hampstead, med JS pa ett kafe i Barcelona.
Four bloggers I am tagging: Skylla på Hypodea. Eponine och Vivi pa Hypodea har redan blivit taggade...

Pastasallad

Jag at pastasallad till brunch. Det var tredje dagen pa rad som jag at pasta sallad. Visserligen pasta med olika tillbehor, men andock. Var det sa har det var innan jag flyttade ihop med JS? Pasta sallad, cous-cous sallad och soppor pa burk. Och managa middagar pa resturang.
Hade inget vatten hemma sa det blev coca-cola till salladen. Hepp!

Telefonica

Telefonica (vart telefonbolag) ringer och erbjuder telefontjanster vi inte vill ha. Nej tack sager jag. "Det kostar bara 15 reais per manad" sager damen i luren. Nej tack, sager jag igen. "Ni far battre kontroll over era utgifter". Nej tack, nej tack, nej tack. For nagra mander sedan ringde de och erbjod fri nummerpresentation. Nej tack, sa JS. Nagra dagar senare fick vi ett brev dar Telefonica hade kopplat in tjansten anda, gratis pa en provtid pa 2 manader. Vi fick lasa det fintstilta ordentligt innan vi kunde konstatera att vi inte var skyldiga dem nagot och att vi inte skulle behova ringa och avbestalla tjansten (som vi inte hade bestallt) nar "gratis perioden" var over.

I mandags dog var bredbandsuppkoppling. Satt i ko hos Telefonicas tech support i 20 minuter men medans jag pratade med killen i andra anden kom Internet tillbaka. Lite stolt var jag att jag lyckades kommunicera med honom (pa portunol, dvs portugisisk/spanska). Jag avskyr namligen att prata i telefon med folk jag inte kanner. An varre blir det pa sprak jag inte beharskar. Kanske ska jag tacka Telefonica som tvingar mig till telefonen gang pa gang, som ett slags led i att overvinna min telefonfobi.

Sao Paulo med barn

JSs familj har varit har over helgen, vilket inkluderar hans snart sexarige lillebror. Pojken ar valdigt skarpt och mycket charmig men helgaktiviteterna blir ju lite annorlunda an vanligt nar ett barn inkulderas. Dessutom var tvungna att hitta vegetariska aleternativ till JSs pappa och syster (inte helt latt i kottalskande Brasilien) samt att ta taxi overallt da promenad- eller bussalternativet inte uppskattades av alla gasterna. Jag tror dock att de gillade delar av Sao Paulo och det var roligt att visa upp stan for besokare.

Nu har JS tagit med dem upp langs kusten och jag ar ensam hemma. Sag "Closer" igar pa DVD och det jag gillade mest var nog anda London som "backdrop". Kunde dock inte forst hur filmen kunde vara "R-rated". De pratar visserligen om sex hela tiden men det finns ju ingen direkt nakenhet i filmen. Sen var det valet av skadespelare/erskor. Clive Owen passar utmarkt (han spelade ju aven den rollen i teateruppsattningen) men varken Julia Roberts eller Natalie Portman har nan sexig utstralning overhuvudtaget. De ar visserligen bra skadespeleskor men passar inte in rollerna for detta otrohets drama.

U2 hysteri

Igar nar jag gick till affaren sa stotte jag pa en slingrande ko av ungdomar som rackte flera kvarter fran var lokala Pao de Acucar. Forstod snart att de vantade pa att U2 biljetterna for nasta manads konsert skulle slappas och medans jag var inne i affaren oppnades biljettluckorna under stort jubel (biljettboxen var placerad utanfor mataffaren).
Det var en av sommarens varmaste dagar hittills och alla dessa manniskor hade suttit ute i det gassande solskenet hela dagen. De flesta hade paraplyer med sig mot solen och en del gick omkring med ispasar pa huvudet. Jag gillar visserligen U2 och har varit pa flera konserter, men icke att jag skulle utsatta mig for en sadan tortyr! Kanske helt forgaves dessutom - foljande artikel fanns namligen pa BBCs hemsida idag.

Blender

Jag har glomt att beratta att jag kopte en mixer i forra veckan, en sen julklapp till oss bada. Och jag alskar den. Hur jag har kunnat leva sa lange utan en blender ar svart att forsta just nu.
Sen den inforskaffades har vi gjort smooties nastan varje dag. Eller "vitaminas" som de heter har. Banan&jordgubb, banan&mango, banan&papaya&jordgubb&apple&clementin. Ned i mixern med lite mjolk och viola! Jag, som helst inte lagar mat som tar langre tid att tillreda an 15 min och innehaller hogst 5 ingredienser, verkar ha hittat mitt Valhalla!
Igar var jag och kopte en sil och kode sen apple & morot, plus lite vatten, i mixern. Hallde genom silen och vips hade jag ordnat juice! Fast jag maste nog jobba pa proportionerna lite mer.
Nasta vecka ska jag laga Creme of tomato soup - ned med tomaterna i mixern bara. Ah, there is no end to the possibilities!

Mina havaianas

Kan det bli mer brasilianskt? I luv 'em!

Trettiotva grader i skuggan

Det ar varmt nu. Jag har suttit och jobbat i bikini top framfor datorn idag, men tvardrag svalkande genom rummen. Gillar inte luftkonditionering.

Vi hade en riktig Sao Paulo-helg med flera resturangbesok och kultur. Bast var anda koppen kaffe i baren hogst upp i Edificio Italia med panorama fonster. Sao Paulo ar sto-ort...


Det ar for varmt for att skriva. Ska ta mig ett dopp i poolen och sen ga och kopa kyld vattenmelon. Ringde Telia for att kolla upp bredbandsuppkoppling, "du har plats 72 i kon och beraknad vantetid ar 19 minuter". Nej tack.

Froken Duktig

Har jobbat ratt duktigt de senaste dagarna. Pa tisdag kvall slutatde jag inte forran lite efter elva pa kvallen, och da var jag ratt trott eftersom jag gatt upp vid kvart i fem. Jobbade dock inte hela dagen utan hann aven med middag och en halv film. Sen loggade min kollega i Singapore pa sa vi gick egenom en del saker. Det ar 14 timmars tidskillnad mellan Singapore och Sao Paulo och det ar forbluffande hur manga timmar per dag jag & kollegan jobbar ihop. Beror ju pa att vi bade jobbar ratt markliga tider...
Kandes ratt sa patetiskt att ga upp och fortsatta jobba kloclan fem pa morgonen efter att ha lamnat skrivbordet mindre an 6 timmar tidigare, men resultatet var bra och jag var nojd.

Ikvall har jag bakat vete tortillas! Fajitas star vanligtvis pa min & JSs meny varje vecka men har i Sao Paulo har vi bara lyckats hitta tortillas som har importerats fran USA (fran Mexiko vore kanske mer logiskt med fa saker ar logiska i det har landet) och darfor as ruskigt dyra. Av princip vill vi inte betala over 60 kronor for ett paket tortillas sa jag bestamde mig for att baka egna. Laga mat intresserar mig inte (som tur lagar JS bade garna och bra sa jag kan ga och lagga mig matt varje dag) men baka gillar jag, aven om tortillas inte innehaller natt ungsmoment. Kollade upp recept pa Internet och det verkade latt - mjol, bakpulver, salt, olja och vatten. Anvande en vinflaska som kavel. Och det blev bra. Men nu svider mina fingertoppar efter att jag har hackat chili till salsan...

Utpumpad

Idag ar jag helt slut - texten jag skriver for jobbet kraver ratt mycket och jag har ytterligare ett projekt pa gang, med deadline torsdag. Sa nu, vid kvart over tre, sitter jag fortfarande i pyjamas (shorts och linne - det ar varmt idag) och har annu inte duschat. Kommer att vara lika intensivt imorgon och jag ser fram emot fredag och helgen.

Igar lyckades jag inte kopa brandvarnare. Var in i ett par affarer och fragade men alla butiksbitraden tittade undrande pa mig. Rorelsedektektorer och inbrottslarm saljs det hur mycket som helst av, men brandalarm verkar anses helt overflodigt i Brasilien. Inte heller kan jag be JSs familj ta med en fran England nar de kommer nasta vecka, de brandlarm ju innehaller lite, lite radioaktivt material vilket jag antar att man inte far ta med sig pa flyg.

Inte heller lyckades jag skicka faxen till Singapore. De hade gett mig fel nummer. Jag blir sa trott...

Kompott

Vi har slut pa havregryn sa imorse lagade jag apple- och banankompott till frukost istallet for appelgrot. Det var inte gott. Det skulle knappast vara gott senare pa dagen helller men just pa morgonen var det vidrigt. Varm banan! Hur kunde jag vara sa dum?
Jag gillar inte sota saker pa morgonen. Appelgrot ar det sotaste jag kan tanka mig. Honungssmorgasar som jag levde pa som liten gar garanterat bort. Det gor sota flingor ocksa. Jag vill ha salt pa morgonen. Det basta ar rester fran gardagens middag - kall risotto eller kall pasta. Mums! Knackebrod med ost och tomatskivor, med salt, ar en annan favorit.
Nar JS's syster kommer och halsar pa om nagra veckor ska jag be henne ta med sig ett paket Ryvita (dark rye). Saknar knackebrod.

Idag ska jag:
-jobba pa min jobb text (inflations utsikter for 2006)
-skicka ett fax till Reuters i Singapore (lang historia)
-kopa brandvarnare.

Internet i Stugan?

Jag ska ringa Telia och kolla om jag kan skaffa ADSL i stugan. Just nu har vi ingen fast telefon dar overhuvudtaget. Vi sa upp kontraketet for flera ar sen och 2001 sa blaste telefonledningen ned och vi brydde oss aldrig om att fixa den, da vi alltid hade mobil darute. Men nu ska jag kolla upp om det ar vart att fa dit en tekniker och fixa ledningen samt odna till den inne i huset (telefonsladden var alltid en temporar lagning, sa for nagra ar sedan klippte jag helt enkelt av den - inte helt smart kanske...). Vilken lyx det skulle vara att kunna sitta i Stugan och jobba! Hade jag palitligt Internet darute (jag behover mist 1Mb for att kunna jobba, helst 2) skulle jag kunna vara i Sverige hela somrarna!
Jag klarar inte av att bo i Sverige, landet har nan marklig deprimerande effekt pa mig, men jag alskar Sverige om sommaren. Och det skar i hjartat varje gang jag maste landna sommarstugan i Augusti. Men med internet skulle jag kunna uppfylla min drom om att bo nagonstans i Europa (Barcelona, London, Madrid?) men anda tillbringa somrarna i Sverige.
Ska aven ansoka om bygglov. Beroende pa finansieringsmojligheter skulle jag namligen vilja installera dusch i stugan, och da maste huset byggas ut. Kanske kan fa till ett storre sovrum samtidigt - maste fa plats med fler bokhyllor; huset svammar over av bocker.